Mirakel
Efter att ha stressat som en galning från dagis till sjukhuset (vår del av staden håller på att få fjärrvärme just nu så det grävs i stort sett överallt och håller man inte ögonen på vägen så kan man med lite otur köra rakt in i en grävskopa), kört runt några varv på parkeringen vid sjukhuset så lyckas jag få span på en bil som var på väg därifrån varpå jag ställer mig snällt och väntar på att få ta över parkeringsplatsen.
Står där ganska länge, iallafall längre än jag trodde att jag skulle behöva, innan de tillslut backar ut.
Just då tränger sig en dam från ett annat håll in på MIN paxade parkeringsruta.
Trots att jag står relativt nära den utbackandes bilen och haft blinkers på i för att markera mitt nästa move.
Jag blir självklart sur men då klockan är massor snurrar jag runt till nästa avdelning med parkeringsplatser (ännu längre ifrån ingången), kastar mig ut för att lägga i pengar och småspringer sen till entren.
Damen i bilen som tog min plats kommer hastandes efter mig för att be om ursäkt för sitt dåliga uppförande.
I allt detta glömmer jag att ta med mig journalen som jag så omsorgsfullt packat ner kvällen före.
Som tur är tvingar inte barnmorskan mig att springa de två kilometerna till bilen för att hämta den på den minuten som återstår innan jag ska befinna mig på britsen med jeansen neddragna till knäna och tröjan i armhålorna.
Det är en otrolig känsla att ligga där tittandes på skärmen som visar den lilla människan inne i magen.
Det verkar vara en lugn och bestämd liten sak. Den behöll i sort sett samma position genom hela undersökningen.
Viftade lite med armarna och benen men inte mer.
Den sk perfekta ultraljudsbilden, där man ser huvudet i profil och en hand, uteblev men vad gör det när allt ser bra ut enligt barnmorskan och man frå njuta av att se underverket i trettio minter.
Vi fick ett nytt bf, två dagar tidigare än förut, så den 16 september beräknas lillebror komma till världen.
Ja, och tänk, till 97% så är det faktiskt en lillebror enligt barnmorskan som för övrigt halvförtvivlad försökte att förklara hur det manliga könet ser ut när jag trodde att det långa man såg mellan benen var snoppen.
När barnet ligger i magen är det fastlänkade med mamman via en navelsträng!
*Hmm, tänka sig, det hade jag ingen aning om...*
Så fin han är "Lillebror". kram
Det är jätte många som sett navelsträngen och förutsatt att de väntat en pojke. ;)
Det är nog mera tillförlitligt vad barnmorskan säger. =)
å så gulligt:)
Vad skönt att allt gick bra! Ja...förutom den där parkeringshändelsen... ;-)
Ha det gott!
Oh va roligt! =))) Så fin!
*fnissar*
Jag var inte riktigt övertygad av barnmorskan när hon sa att nova var en tjej. Jag SÅG ju faktiskt något mellan benen! JU! Som liksom inte var långt och slingrade sig fast i mig. Men hon SA att det var en flicka och vid sista ultraljudet jag fick göra i slutet så var jag övertygad! Fast hela garderoben var redan full av rosafrossade bebiskläder! *s*
Så nu kommer du sitta och rabbla namn som ska passa ihop...eller vara helt avvikande? Några förslag? :)
Visst är känslan helt obeskrivlig när man ligger där & tittar på en skärm & ser ngt. som ska föreställa en bebis om ca 9 månader...
Tack för dom underbara bilderna =0)
Kram Nettan
Åh så söt! Grattis till en lillebror :-)
Grattis till det vackra undret! Vilken lycka det måste vara och veta att det växer ett liv inom sig!
Härligt! Ha en skön kväll!
Birgitta
Sååå mysigt med UL. Grattis till lillebror.. :)
Apropå trappen.. Jaaa.. jag tycker också att det är snyggt med ek och svart.. :)
Vad fint.....med en lillebror.....*ahhh att få snusa på en bäbis*
Söt lillebror! :)