Det som inte får hända
Även om dagarna med barnen ständigt består av att tänka sig för, anpassa hemmet och skapa en miljö som inte är farlig, framförallt för en liten femton månaders kille med stor inbyggd nyfikenhet, händer det som inte får hända.
Idag hände det.
Sittandes vid datorn hör jag det som är varje förälders mardröm. M skrek ett skrik som nästan fick mitt hjärta att hoppas över ett slag.
L hade stekt bacon i den lilla stekpannan. När han hade hällt av baconen på ett hushållspapper ställde han ifrån sig stekpannan på diskbänken.
M var där och sträckte sina små fingrar mot handtaget.
Stekflottet träffade honom i ansiktet.
Jag som inte såg hur det gick till rusade fram och slet av honom kläderna för att få koll på vart han hade bränt sig.
M skrek, W skrek för att hon blev rädd, jag skrek och tillsammans med L började vi spola honom med kallt vatten.
Han började bli röd runt munnen och på den ena kinden.
Jag ringde sjukvårdsupplysningen som hörde av sig till kirurgakuten och beredde dem på att vi var på väg.
I ett mycket ofräscht tillstånd (jag hade nästan precis ta mig en dusch) och med en blöt trasa satt jag och M i baksätet i bilen på väg till sjukhuset.
Jag försökte kyla men han bara skrek.
Självklart för att det gjorde ont men också för att han blev arg när jag tryckte den kalla trasan i ansiktet på honom.
En läkare undersökte honom.
Då var M så trött att han satt helt apatisk i mitt knä.
Tungan hade klarat sig, hans läppar var svullna men hans hud såg trots allt bra ut. Det hade bildats några små små blåsor på huden mellan överläppen och näsan men de var så små att det var ingen fara.
Hans allmäntillstånd bedömde de som gott så om det inte uppstår några stora blåsor (då blir det akuten och skrapning) behöver vi endast smörja honom med bedövningssalva och ge honom alvedon så att han slipper ha ont.
När vi satte oss i bilen någon timme senare somnade M direkt.
Jag satt bredvid honom i baksätet och såg på honom där han sov inbäddad i sin overall.
Rös till flera gånger när jag spelade upp händelsen pånytt i mitt huvud.
Tänkte på vad som kunde ha hänt.
Hans skrik etsade sig fast fysiskt i kroppen på mig.
Tänkte på alla gånger som man inte själv är eller kommer att vara närvarande runt barnen där andra har ansvaret för dem, på dagis, i skolan eller hos vänner. Vad snabbt en trevlig stund kan förvandlas till något allvarligt och hemskt.
Jag är så oerhört tacksam för att min lilla kille just nu ljudligt och som vanligt bråkar med storasyster för att han vill låna hennes saker och även om han inte uppskattar den kletiga salvan han har runt munnen och på hakan så är han vid gott mod.
©HUSnrNIO
Lilla M före olyckshändelsen.
2009-12-19 kl 18:56:59
Vilken rysare! Det är ju var förälders mardröm. Å vad skönt att det ordnade sig. Hoppas han repar sig snabbt!
Men fy så otäckt, tur i oturen det endå låter som det gick såpass bra.
Kramar
Gösses....Tänker på er. och hoppas att det inte blir "värre"
Ta hand om varandra...
Kram
Men oj va läskigt! Kan verkligen förstå den skräcken - man hör när ett barn gjort sig illa på riktigt... Fy, hoppas att allt läker fint och går bra med liten! Kram Jenny
Nej fy vad hemskt, tur att allt gick så pass bra.
Skickar över ett helt gäng med kramar till er!
Jag bara ryser. Ta hand om er! Kram!
Ni kanske hade lite änglavakt ändå...
Sköt om er =)
Fy, fy, fy vad hemskt! Vilken tur att det gick "hyffsat lindrigt" för lillkillen!! Vilken mardröm och minuterna måste ha känts som timmar innan ni fick hjälp!!
Det värsta av allt är skuldkänslorna man får som förälder. Varför gjorde jag si eller så.. Minns när min L var lite över 1 år och tog ett glas från soffbordet och gick mot mig. Givetvis ramlade hon, glaset gick sönder och hon skar upp handen... Jag hade just kommit ut ur duschen, hade inga kläder på mig, var själv hemma, fick slänga in hunden i ett annat rum samtidigt som jag försökte hålla min gråtande, blödande dotter.. puh! Snacka om skuldkänslor sedan... varför lät jag glaset stå på bordet, varför rusade jag inte fram och tog det från henne osv osv. Men som tur var gick allt bra!
Jag hoppas att lillkillen inte har allt för ont och att han har fått sova gott trots salva och eventuell smärta!
Men fy va hemskt! När ens barn gör sig illa är ju det absolut värsta som finns. Man önskar att an kunde ta allting själv för det gör mindre ont än att se dom i smärta. Skönt att det gick bra för honom och för er i alla fall. En olycka händer ju så lätt... Kram
Å jäklar. Jaa hur man än försöker skydda dem från allt så är olyckan där ibland. Tur i oturen att det inte blev värre.
Kram på er.
Oj,oj vad hemskt.
Vi har en kompis som har förlorat tre fingrar i en köttfärsmal när han var tre år. Jag ryser bara jag tänker på det.
Min man fick kokande tevatten över sig när han var liten. Ja olyckan kan vara snabbt framme ibland och det går inte att ha kontroll jämt även om man naturligtvis önskat det.
Ha en bra kväll!
Oj,oj vad hemskt.
Vi har en kompis som har förlorat tre fingrar i en köttfärsmal när han var tre år. Jag ryser bara jag tänker på det.
Min man fick kokande tevatten över sig när han var liten. Ja olyckan kan vara snabbt framme ibland och det går inte att ha kontroll jämt även om man naturligtvis önskat det.
Ha en bra kväll!
Sååå hemskt! Sådana olyckor går på en sekund, man äralltid beredd i köket när man har barn, tror man, och så händer nått oväntat!
Kram på er!
Usch, de går så fort och hur mycket man än tänker sig för så räcker de inte alla gånger. Skönt att de gick så bra trots allt.
Hoppas ni får en riktigt lugn och skön jul nu.
Kära tid!!!
Det kan verkligen ändras fort här i livet.
Skönt att det värsta inte hände!!!
Lille plutten...
Anklaga inte ersjälva. Saker händer... kraaaaam
Usch vad hemskt!!! :(
Ja man är ju så orolig och tänker hela tiden sig för så ingen olycka ska hända .
massa kramar
vad bra att det gick såpass bra trots allt men förstår dig :( usch :( stackars kille
Vad otäckt, skönt att det inte blev värre! Hoppas det läker bra nu! En olycka händer så lätt!
