En sista check på packningen och sen ska matsäcken, bestående till mesta dels av mackor med stekta ägg på, packas ner i den nyinköpta kylväskan sen beger vi oss mot ön i öster.
Öland - solen och vindarnas ö.

Ha en trevlig vecka!

Igår skulle jag hämtat min nya skrivare på Elgiganten (bestäldd från Elgigantens lager i Jönköping) som jag har tänkt mig att jag (kanske) ska bygga halva min framtid på vad gäller ALFABETS- och NAMN/DOPtavlor både i A4 format och i den nya storleken A3 format.

Dyr var den och bra ska den vara har jag fått berättat för mig från flera håll och även det jag läst själv på nätet låter lovande.
Om något annat skulle visa sig så har man trettio dagar på sig att göra ett återköp och under den tiden får man även testa den fullt ut.

Igår hann jag inte iväg till butiken men idag avbröt jag packande inför morgondagens resa och åkte iväg.
Tror ni att skrivaren fanns för avhämtning i butiken!?
Nä, någonting hade gått fel med det elektroniska och beställningen hade inte skickats iväg.
Däremot hade samtliga av mina patroner kommit men de vägrade jag att hämta ut utan skrivaren.

Både lagret och han som genomförde mitt köp ursäktade sig men vad hjälper det mig när jag har förfrågningar på beställningar som jag hade tänkt att hunnit få iväg innan vi åker.

Efter att ha prutat bort 20% på de sex patronerna och de pånytt lagt in min beställning och lovat mig att skrivaren ska finnas i Karlstad när vi kommer hem från Öland åkte jag och shoppade simglasögon, badkastbollar och badpuffar till M istället.
Två olika modeller mjuka kylväskor och en mascara från Ica Maxi och sen hem igen.

Nu åter till packningen...
Den stora frågan är - hur ska vi få plats i bilen som INTE är en combi!??

I fredags damp mitt Humanityarmband, som jag fick födelsedagspengar till utav svärmor och svärfar, ner i brevlådan.
Jag beställde det från KyssJohanna och är så nöjd på alla sätt.
Bra mailkontakt, snabb leverans och fint inpackat.


Bilder:Helen©HUSnrNIO

Valet föll på ett svart då det passar till de flesta av mina kläder men jag skulle gärna ha även ett vitt och ett ljust rosa att variera mig med efter humör och klädval.

Bilder:Helen©HUSnrNIO

Två små tjejer och två små hästar.
Vänskap och lycka, trots hällregn...

Hade ett trevligt erbjudande i mobilen så nu är frukosten avklarad och även en snabb packning till M som snart ska lämpas av hos farmor och farfar för någon timmes passning.

Jag och W ska åka till våra gamla hemtrakter, en putteliten bit norrut, för att umgås med V och S som vi lärde känna på öppna förskolan när tjejerna var bara ett halvår gamla.

Ridning för barnen och skogspromenad för oss vuxna antar jag att det blir.
W är jätteglad och längtar efter att komma iväg. Sen hon fick sluta på ridskolan, när M föddes i september 08 (pga av att L jobbade kvällar och jag inte själv kunde finnas med i paddock/ridhus dragandes på en barnvagn), uppskattar hon verkligen när vi åker hem till V och hästarna.
Nu har hon frågat flera gånger om hon inte kan få börja rida igen nu när M blivit "stor" så kanske är det dax att jag tar tag i det där och ringer och kollar platser inför hösten.

Ibland kommer det över mig - saknaden efter att bo som vi gjorde 2001-2005.

Några bilder på mig och Millan


Liten W i Vegas höbås

Bilder:Lasse©HUSnrNIO

Jag gråter.
Hjärtat blöder och hjärnan håller på att bli galen.

En timme och fyrtio minuter tog det för M att somna nu efter lunch.
Från fem över ett till kvart i tre har jag kämpat med att få honom att komma till ro.

Skrik och gråt, ordet mamma och snyftningar.
Vad ska jag göra?

W lärde sig att somna själv och sova hela natten med fem minuters metoden.
Det tog ca fyra dagar sen var det inga problem.

Kvart över sju la vi henne och sen sov hon till ca sju dagen därpå.
Självklart vaknade hon till ibland men de gånger hon inte somnade om av sig själv behövde jag oftast bara stoppa om henne (med undantag för när hon var sjuk).

En summering i stora drag av dessa 22 månader med M ser ut såhär:
M skrek när han föddes.
Vi låg kvar på elvan för att de ville undersöka honom eftersom han skrek.
Han föddes förkyld, något som jag påpekade från dag ett i hans liv men som det tog nästan tre dagar för personalen på sjukhuset att förstå då de hade bestämt sig för att det var fostervatten i näsan, typ hela huvudet, som gjorde att han nös, snorade och skrek.

Månaderna därpå fortsatte med skrikande pga kolik.
Därefter skrek han för att han tappade nappen och inte kunde förmå sig till att stoppa in den igen.
Vi slutade med napp och då skrek han i några dagar för det.

Sen blev det tyst.
Han gick att lägga ner på kvällen, somnade själv i sin säng i sitt rum. Vaknade på natten kanske var tredje/fjärde natt men då lyckades jag oftast få honom att somna om i spjälsängen.

I januari 2010 började han dagis.
Det gick fortfarande att lägga honom på kvällen och han somnade själv.
Han vaknade och nattskräcken grep tag i honom (jag har själv bestämt att det är nattskräck han lidit av då det jag läst om det stämmer väl överens med hans beteende).

Han började också vakna och vara bara ledsen.
Personalen på dagis och barnpyskologen jag pratat med tror att det handla om att han bearbetar alla dagens intryck extremt mycket nattetid.

M är en envis kille med stor integritet.
Han reagerar snabbt och visar tydligt om det är något han inte uppskattar eller när det går honom emot.
Gäller även vid tillsägelser från omgivningen, vilket det blir en hel del i en blivande tvåårings liv...
Han blir även snabbt arg när det är något han inte klarar av som han försöker sig på. Detsamma gäller när han vill göra sig förstådd och säga något och vi inte förstår honom.
Ordförrådet sträcker sig till mamma, pappa, nej, ja, tack, aj, W (och hennes kompis T), tut, Dora, pannkaka, akta och bajs.
Han förstår däremot så enormt mycket och gör även det jag ber honom om.

Sen en kväll i mitten mars (tror jag att det var) protesterar han ljudligt och länge även vid läggningen på kvällen.
Den kvällen detta startade var en kväll som vi hade gäster här hemma och rutinerna föll och barnen kom i säng betydligt senare än de brukar.

Han började även vakna storgråtandes på nätterna (inte nattskräcksgråt). Ståendes i sängen, skrikades mamma och ville bara en sak - att jag skulle lyfta upp honom och ta med honom in till vår säng.
Varje natt sen dess har han sovit på mig.
Inlindad i mitt hår som bara blir tunnare och tunnare.
Jag själv försöker arbeta 75% och ta hand om barn, hus, hem och även mig själv några minuter per dag.

Sen några veckors tid tillbaks gäller samma gråt och skrik även dagtid när det är dax för vilan efter lunch.

Detta är en ohållbar situation.
Det känns som att jag snart går under.

Nu sitter han bredvid mig här. Han sov endast trettio minuter vilket ju är bra om jag tänker på att det kommer en kvällsläggning och L är bortrest på motorcykelträff tills på söndagkväll (sen i torsdags) dvs jag måste utföra den.
Samtidigt var den där pausen mitt på dagen när han sover väldigt efterlängtad idag.

Jag vet att det förmodligen blir bättre ju äldre han blir. När han kan uttrycka sig med ord, när vi kan prata om sovningen osv osv men jag kan inte invänta det.

Alla tips, råd och tankar om sömn tas tackamt emot.
Som sagt, vi lärde W somna själv och det fungerade utmärkt.
Men alla är olika. M och W skiljer sig inte bara åt när det gäller sovning. De är olika på samtliga punkter, det enda de har gemensamt är det blonda håret, ansiktsformen och de bruna ögonen.

Jag vet att det finns hemskare saker och att detta med M:s sovande kanske inte är så stort i det stora hela men jag är matt och utsliten.
Hjärtat blöder och hjärnan löper amok.

Nu fick jag en puss från M som äter mellanmål.
Han pussar mig gärna och ofta på kinden.
Han berättar långa historier för mig blandade med ord han kan och påhittade ord.
Han är så med och så framåt och så fin min lille kille.

Men...

Bild:Helen©HUSnrNIO

Om tio minuter (ska bara byta blöjan en sista gång...) säger jag gonatt till lillfisen.
Om ytterligare trttio minuter säger jag gonatt till storfisen.

Därefter blir det film med granne C som med största sannolikhet har köpt med något gott att sätta tänderna i från Ica.

Inga mardrömmar, nattskräck eller några djupa filosofiska funderingar om hur det kommer att bli att börja i årskurs ett ikväll hoppas jag...

Ha en trevlig kväll!

Nu står symaskinen och min lilla verktygslåda innehållandes nål, tråd, sax och andra synödvändigheter redo på golvet att lyftas upp på köksbordet.
Nya gardiner till W ska fixas.

Hon tycker, med all rätt, att hennes rosa ryshpyshkappa med en massa hoppande feér på är för barnslig och jag gick med på att byta gardin om hon valde ett tyg som inte var alltför dyrt.
Innan vi åkte till Ikea igår hade hon spanat in serien Varmt Rund (fast då inte vävplastserien) som finns i flera färger.
När vi väl kom dit så fanns det bara en liten bit gult tyg kvar (trots att lagerstatusen visade annat på hemsidan för vår butik) och inte kunde de säga om de skulle få in det igen då det var slut även på centrallagret.
Den som jag frågade trodde att Varmt Rund hade utgått.
Otroligt konstigt enligt mig då jag hört så mycket positiva ord om just detta tyg.

Istället blev det tyget Charlotta Teckning som fick följa med hem för det otroliga priset av endast 39 kronor metern.
W gillade flickan på tyget, att det var en serieteckning, och hon berättade livligt om att den där tjejen var nog mer i Star Wars och hade räddat någon pojke m.m.
Efter hennes berättelse så var det två andra som också klippte sig en bit av tyget:-)

En rak kappa, färdig ca 3.20 lång så det blir till att skarva, ska det bli och jag tänker mig att den ska bara innehålla den stora bilden på flickan och den lilla rutan där bredvid. Draken som sprutar eld hamnar som upplägg samt kanal.

Bara att sätta igång då om jag ska hinna få något gjort innan det är dax att göra lunch till kidsen...

Bild från Ikea.se

När M hade sovit en timme ungefär ikväll vaknade han och skrek som bara sjutton.
Läggningen tidigare gick bra, utan minsta lilla protest, vilket det oftast inte brukar göra nu förtiden. Framförallt inte när jag lägger honom då han är otroligt mammig.
Jag hade förberett mig på vilda protester men då de uteblev slappnade jag av och det kändes så skönt speciellt nu när L är bortrest och ingen hjälp finns att hämta från någon annan. 

Iallafall, efter en timme ungefär, skrek han.
Han låg och slängde sig från den ena sidan till den andra i spjälsängen. Alldeles svettig.
Otröstlig. 
Jag försökte att lägga rätt honom på sidan som han brukar vilja ligga när han ska somna. Det gick inte.
Jag strök på honom både på magen och i håret.
Det fungerade inte heller. Han skrek och skrek.

När jag tog upp honom kastade han sig nästan ur min famn.
Fortfarande skrikandes och att få honom att lyssna på lugnande ord och sånger var lönlöst.

M har betett sig så här flertalet gånger tidigare men nu var det ganska längesen så jag hade glömt bort och hur hemskt det känns att inte kunna trösta sitt eget barn. 
Ett tag trodde jag att han hade ont i magen som han vred sig och rabblade upp hela dagens matlista för mig själv men kunde inte komma på något som vi ätit som skulle vara annorlunda mot det vi brukar äta.

Efter en ganska lång stund vyssjande kunde jag lägga ner honom i sängen igen. Jag fortsatte att stryka honom försiktigt i håret och när han hade snurrat lite från den ena sidan till den andra blev han stilla.

Nu, efter att ha googlat och läst flera läkares uttalande på nätet, tror jag med största sannolikhet att han har nattskräck.
Jag har fått det tipset tidigare av en vän men inte kollat upp vad det egentligen är för något förrän nu.

NATTSKRÄCK:
- Nattskräck är en vanlig form av parasomni som kan drabba barn mellan tre och sex års ålder, men som kan förekomma så tidigt som vid nio månaders ålder. Tekniskt sett orsakas det av partiellt uppvaknande från icke-REM-sömn, eller icke-drömsömn.

- Barnet kan gny, snyfta, skrika, vara skräckslaget och kasta eller slå omkring sig. Det är vanligt att barnet ser vaket ut men ändå inte är nåbart. 

- Barnet kommer vanligtvis inte ihåg nattskräck morgonen efteråt. 

- En episod kan vara allt från 2-3 minuter till ungefär en halvtimme. Ett barn som har nattskräck kan inte lugnas (det kan vara skrämmande för föräldrarna, eftersom det verkar som om försök att lugna och trösta inte har någon effekt alls).

- Eftersom barnet har "fastnat" mellan två sömnfaser, kan du pröva att ge en flaska välling/mjölk för att underlätta övergång till djupare sömn. Ta upp barnet och gå till ett annat rum, exempelvis svalare. Prata lugnande till barnet, eller sjunga om du brukar göra det och det har en lugnande effekt (även på dig själv).
Om inget fungerar, är det viktigt att komma ihåg att barnet faktiskt inte är vaket. Det är inte alls säkert att ditt barn ens märker din närvaro.

- Inom 15-20 minuter brukar barnet ha lugnat sig och somnat om. Han eller hon kommer inte att komma ihåg det på morgonen och det är bäst att inte påminna om det. 

- Det finns saker du kan göra för att FÖREBYGGA NATTSKRÄCK. Sådana sömnstörningar är vanligare hos barn som går till sängs upprörda eller övertrötta. Låt ditt barn sova middag längre, eller sova längre på morgonen, eller lägg honom eller henne lite tidigare för att vara säker på att han eller hon får tillräckligt mycket sömn.

- Nattskräck tenderar att hända i början av natten, när ditt barn sovit 2-3 timmar. 
Har ditt barn nästintill nattligen besvär av nattskräck kan du också försöka förebygga genom att varsamt väcka ditt barn ungefär 15 minuter innan det vanligen börjar. Detta ändrar sömncykeln och brukar förhindra att barnet får nattskräck. 
Information hämtad från babycenter.com

Jag surfade också fram en artikel som jag kunde känna igen såväl M i, som mina egna känslor, tankar, och oro de gånger som nattskräcken är ett faktum.
Pojken i familjen, Alex, lider fortfarande av nattskräck nångång ibland trots att han nu är sju år men familjen har lärt sig hur de ska hantera och förebygga mot det.
Artikeln hittar nu här (scrolla ner en bit).

Fotade lille M när han dukade ut några av lekstugans koppar och fat och hade picknick på gräsmattan alldeles nyss (den stora röda pricken på M:s bröst är ett gigantiskt myggbett han tillskansade sig under gårdagens lek med katten Kattis).
Provade några av de nerladdade actions från Paint the moon på en utav bilderna.

Originalbilden

Misty Sunset

Peach Glow

Lemon and Honey

Sugar Cookies

Bilder:Helen©HUSnrNIO

Jag gillar det skira ljuset i Misty Glow och Sugar Cookies.

Idag fann M en liten lekkamrat hos granne C.
När de stora barnen, W och A, väl hade lämnat gräsmattan för att sitta en stund vi tv:n vågade sig katten Kattis fram.

M som annars är ganska brutal mot djur, speciellt om de beter sig om att de tycker om att bli jagade, spatserade ut på gräsmattan och där under äppelträdet blev han och Kattis vänner för en stund.

Tillsammans lekte de med äppelkarten. M kastade iväg ett efter ett och Kattis sprang efter.
När hon tyckte att M blev för närgången hoppade hon upp i äppelträdet men istället för att sura och hålla sig undan fortsatte hon leken ifrån trädet. Lutade sig fram till M ifrån en trädgren och skulle ha tag i det han höll i handen.

Han älskade uppmärksamheten han fick, den skojiga leken och såg ut att njuta av varje minut där under äppelträdet.



Bilder:Helen©HUSnrNIO

Idag hade vi minsann turen med oss och fick den rödlätta, kvinnliga, doktorn som är en favorit hos mig (om jag nu ska använda ordet favorit i sjukvårds sammanhang) då jag tycker att hon är bra med såväl stora som små patienter.

M har, som jag skrivit om tidigare, atopiskt eksem, det är något som även W och jag har.
De senaste månaderna har han fått röda prickar som kliar och blivit till små sår även på vristerna, armbågarna och på halva rumpan.

Dessa utslag har inte sett ut som eksemet i armvecken och på fingrarna och med tanke på att vi vistats i solen så har jag trott att det har varit något annat.
Det är det inte.
En anledning till att eksemet inte ser ut på samma sätt är att han stoppar sina fingrar i munnen väldigt ofta och suger/biter på dem och då blir det eksemet väldigt utsatt.

Vi fick utskrivet Aerius som är en oral lösning som han ska dricka två timmar före läggdax. Förhoppningsvis kommer detta att ge honom mindre nattliga eksembesvär och en mer rofylld sömn som i sin tur leder till ett gladare och muntrare barn dagtid.
Om detta inte hjälper skulle vi få utskrivet en starkare variant men som fungerar på samma sätt men då den kan ge lite reaktioner på magen ville hon först att vi skulle prova den mildare lösningen.

I kombination med detta ska vi nu smörja in honom kvällstid med Elocon som är en starkare kräm än Emovaten som vi använt nu men som inte hjälper på det kraftiga eksemet som M har just nu.

Som pricken över i:et ska vi givetvis fortsätta kleta in honom med mjukgörande kräm ur pumpen två gånger dagligen.
Hon tyckte också att jag kunde trä på honom bomullshandskar när han väl somnat för natten för att hindra honom ifrån att riva sönder sig då det lätt blir infektion i ekemsår och det är INTE bra att få om man kan slippa.

Jag vet att det kunde varit värre, det finns så många alllvarliga sjukdomar, men jag kan ändå inte låta bli att känna sorg över att mitt lilla barn (båda barnen faktiskt även om M är den som verkar vara värst drabbad) har ärvt den här skiten efter mig.

Jag minns hur det var att ligga inlindad i lindor med bomullshandskar på när jag skulle sova.
Hur jobbigt det var att vakna mitt i natten och sen inte kunna somna om för det kliade så man höll på att bli galen.
Hur äcklig jag kände mig med mina fula fingrar m.m.
Att jag inte kunde äta vad jag ville. Inte dricka mammas hemmagjorda jordgubbssaft. Hur läkarna alltid sa att det kommer att växa bort ju äldre jag blir.
Äter jag för mycket jordgubbar idag eller dricker flera glas rött vin eller saft så får jag samma reaktion. Jag kliar som en galning på natten och ser vidrig ut på morgonen.

Anledningen till att M inte äter fast föda berodde enligt doktorn på att han är svullen på ena sidan i halsen och har en hel del vita prickar och detta tycker han tydlligen gör ont när han äter.
Om han får hög feber eller slutar att äta helt skulle vi komma tillbaks men hon trodde att detta skulle gå över av sig själv eftersom han måste ha haft det i några dagar eftersom han inte ätit på ett tag.

Nu håller jag tummarna för att det onda i halsen försvinner snabbt, att matlusten kommer igång igen och att Aerius och Elocon lugnar ner eksemet...


Min lille sötloppa... som här nedan har blivit stylad i håret med W:s rosa hårspännen...

Bilder:Helen©HUSnrNIO

När vi flyttade in i vårt hus fanns det i besiktningsprotokollet en notering om att garagets takpapp borde bytas.
Idag har detta äntlingen påbörjats.

Jag som är den i huset som besitter en orolig själ och som vill få saker och ting gjorda omgående i synnerhet när det gäller sådant som faktiskt kan leda till stor skada som ett tak som inte håller tätt, i vårt fall har vi både garage och ett rum (storasyster E:s rum) under detta tak, har tyckt att det varit ganska jobbigt att detta inte har blivit gjort tidigare.

Efter en timmes introduktion av en kunnig norrlänning har L, farfar och till viss del även storebror G lagt ny papp på garagetaket med överlappningsteknik, skruvat med speciella pappspik med en ring runt om och limmat fast det hela med hjälp av gasolbrännare.
Nu återstår att noggrant syna och fästa/sluta tätt alla skarvar. Även detta sker med gasolbrännaren och förhoppningsvis under morgondagen...

Ett trist fix och renoveringsgrej det där med ny takpapp då det färdiga resultatet inte är något man synligt njuter utav. Däremot skänker det en skön magkänsla... 

Bild:Helen©HUSnrNIO

Japp så är det!

35 år gammal och jag har stiftat min allra första bekantskap med klädmärket OddMolly och därmed blivit smått förälskad.

Kanske är det ett övergående stadie, då jag måste erkänna att jag än så länge har mycket dålig koll på hur OddMollyplaggen ser ut, eller så växer sig kärleken starkare och resulterar i långa önskelistor endast innehållandes OddMollysar.

Min fina rosa OddMolly fick jag i 35-årspresent (eller var det 25-årspresent...) utav gatans i särklass trevligaste grannpar.
Och det är de inte bara för att de kommer med fina presenter kanske bör tilläggas... 

Idag ska jag försöka få till ett besök i butiken Paviljongen i ett annat ärende än att köpa OddMolly men då kan jag ju samtidigt passa på att kika närmre bland OddMollytunikor, klänningar och annat.

Bilder:Helen©HUSnrNIO

Min OddMolly heter Bronte Shirt och finns förutom i Lite pink även i färgerna Indigo, Apricot, Chalk, Almost black och Lite green.

Häromkvällen när N & C var här hade C på sig ett armband som jag blev totaly förälskad i.
Jag hade en svag igenkännande känsla utav det från bloggvärlden vilket visade dig vara helt riktigt sen när jag googlade på det.
Otaliga är de som redan äger ett och dessutom har bloggat om dem.

Men, bättre sent än aldrig heter det... och nu har jag planer på att köpa mig ett eget.
En trettiofemårspresent till mig själv helt enkelt.

Så här står det att läsa på nätbutiken Sid and Sally som är en flera svenska nätbutiker som säljer armbandet:

I augusti 2007 grundades Humanity For All av Helena Cho och Tammy Hotsenpiller. Ett märke som blandar konst och skriven text med mode, och uppmärksammar mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Målet är att öka medvedenheten världen över, med modeindustrin som kanal. Genom att designa plagg och accessoarer med positiva budskap, sprider Humanity kunskap om några av vår tids viktigaste frågor, bland människor i alla åldrar. Humanity for all har en fantastisk serie wrap-armband med visdomsord.

Armbanden finns i flera olika utföranden och färger. 
Man kan även köpa dem på Kyss Johanna, Tintinstyle och Milk & Honey. De kostar 399 kr att beställa och då går en del till olika välgörande ändamål.

Eget Kollage©HUSnrNIO

Vill man inte handla via nätet och är bosatt i Karlstad kan man t.ex köpa dem i butiken Paviljongen på Drottninggatan 6.

W tog på sig halva sin fotbollsdress alldeles nyss när hon skulle följa med grannarna till lekparken.
När hon dragit den över huvudet och står redo att gå ut genom dörren ropar hon till mig att det är en pudel i tröjan.
Jag som tror att jag hörde fel då jag inte får ihop ordet "pudel" med fotbollströjan frågar vad hon sa.
Hon ropar igen att det är en pudel i tröjan.
Jag går fram till henne varpå hon uppmanar mig att känna på det mjuka fodret i tröjan och säger att det är pudelhår.

Idag är jag extremt trött vilket gör att jag skrattar rakt ut åt hennes roliga och söta påstående.
Hon säger till mig direkt att det inte är snällt att skratta och frågar i samma andetag vad det där mjuka är för något?
Mitt ordförråd är slut.
Jag svarar ludd, det enda ord jag kommer på.

W går ut och smäller igen dörren.
Inte konstigt att hon inte vill konversera med mig som först skrattar åt henne och sen påstår att hennes nya tröja består av ludd.

Typ sånt där man har i naveln eller mellan tårna eller rensar ur torktumlaren...

Bild:Helen©HUSnrNIO

Bild:Helen©HUSnrNIO

Jag,precis som dotter W, är kreativ och älskar att pyssla och skapa på en miljon olika tillvägagångssätt.
Men just nu är det trötta människor som rör sig mest liknande zoombies i detta hus.
Alla är i ungefär samma fas, dvs den när ögonlocken är tunga och man inte hittar ett läge där man kommer riktigt till ro utan allt bara småskaver runt omkring en.

Stora delar av huset befinner sig, precis som vi, i ett smärre kaosstadie.

Alltså pågår ett kreativt kaos mellan tre människor som har djupa band mellan sig innaför dessa väggar just nu!

Jisses, vad trött min hjärna är.
Jisses, vad trött min kropp är. 
Jisses, så gnälliga barn jag har.
Jisses, vad min näsa är full med snor.
Jisses, hela ovanvåningen är full med nytvättade plagg.
Jisses, vart kommer alla kläder ifrån!? (var det inte igår som jag förpassade in tvättat i samtligas garderober?)
Jisses, vad en veckas uppehåll i motionerande får en att bygga på fettdepåer snabbt.
Jisses, vad det ska säljas många hus på vår gata.
Jisses, vad fånigt att åka till Nora och tälta med mcnissar.

Jisses, vad jag är i behov av en STOR kopp kaffe nu!

Over and out.
På återseende, maybe...

Många härliga timmar sol- och badtimmar på stranden tillsammans med H och kidsen som övergick i smuttande på en flaska champagne som fanns kvar sen bröllopet i helgen, vin, god mat bestående av pitabröd, kyckling diverse blandningar av grönt och skönt, salt och sött efter det och mer vin.

En mycket trevlig kväll om man bortser från M:s alla försök (och det faktum att han även lyckades ibland) till att dra de båda blonda barnen i håret vid flera tillfällen.
Storasyster W vet ju att hon måste vara beredd och säga ifrån men S och G har inte samma försvarsutlösarmekanism som verkar vara ett måste om man ska klara sig ifrån en smärre luggning, tyvärr.

Kanske fick M:s manliga sida sig en törn då han har tvingats umgås med endast tjejer, och dessutom fem stycken, sen klockan 12 idag...




Bilder:Helen©HUSnrNIO

Nu sitter jag och inväntar vi solsken och vama vindar för idag är planerna att jag och kidsen ska ta en tur till någon sandig beach tillsammans med H och hennes två små.

Jag kör väderprognossidorna i 3d. Läser både Klart.se, Smhi.se och Vaderkanalen.se samtidigt.
Enligt den första ska det vara klart väder, strålande sol och 19 grader varmt i den här staden idag.
De andra två visar sol, tunna moln men däremot 22 grader i luften.

Skumt att det är så olika väder beroende på vilken sida man kikar på!

Stranden är det bestämt att det blir och när jag väl har hunnit brygga kaffe, bre några smörgåsar samt dränka alla barnen i solskyddsfaktor så har förhoppningsvis solen brett ut sig på himlen.

Men innan dess en Capuuccino gjord av Gevalias pulverpåsar.
Kan tyckas mindre gott med pulverCappuccino men jag gillar det. Speciellt då jag tillsätter en hel del extra värmd och fluffigt vispad mjölk samt en gnutta chokladpulver på toppen.
Gott!

Bild:Helen©HUSnrNIO

Jag hade äran att få vara den som hade hand om såväl dukningen som skapandet av festprogrammet vid min väns H:s bröllop i lördags.

H hade inte många önskemål eller krav på hur det hela skulle se ut, varken när det gällde dukningen eller själva festprogrammet.
Cerise Gerbera samt vita blockljus var det enda som stod på listan över vad hon ville skulle finnas med på borden.

Varken H eller J har någon passionerad kärlek till dekorationer och pyssel så det i kombination med att det kostar en hel del att gifta sig och bjuda in till bröllopsfest gjorde att den dekorationssumma jag hade att jobba med inte var alltför stor.

Servetterna, som H redan hade köpt, provade jag att vika/rulla på flera olika vis men beslutade till sist att en enkel cigarrliknande vikning var mest lämplig.
Mycket för att de inte skulle ta upp för mycket plats på bordet samt att jag visste att de inte kunde vara placerade på tallriken då serveringspersonalen redan skulle ha dukat ut tallriken med förrätten på (och självklart ställt den på varmrättens tallrik) när vi anlände till festen efter vigseln i kyrkan.
E och L hjälpte mig med servettvikningen och ett sidenband samt ett blad från en vild murgröna, som brudens mor hade med sig ifrån Skåne, fick piffa upp servetten.

Den vildvuxna murgrönan använde jag även att dekorera honnörsbordet med och slingrade den mellan blommor och ljus.
För att den skulle hålla sig fräsch duschade jag den med en blomspruta både under fredagkvällen samt på lördagsförmiddagen.

När jag hittade svagt rosa jordgubbskulor i godisaffären kunde jag inte motstå att köpa på mig tillräckligt många för att varje gäst skulle få en liten påse med fem kulor var.
Cellofan på metervara hade jag liggandes här hemma och utav det klippte jag fyrkantiga bitar som jag och E, som tack och lov hjälpte mig med detta pyssel, slog in kulorna i.
Varje cellofanpåse förseglades med ett likadant band som servetterna hade runt sig och på påsen fäste vi ett hjärta, utstansat med hjälp av min quickutz och fastsatt med distanskuddar, där det stod H&J på.
Den lilla påsen blev både en liten dekoration som förstärkte färgtemat på festen samt en liten present som man kunde ta med sig hem.

Av vit, ganska tjock, ståltråd formade jag två hjärtan som jag klädde in med murgröna. Denna gång använde jag murgröna köpt på Ikea då dennes blad och stam var betydligt mjukare och lättare att jobba med.
Även här använde jag mig av ett band i färgen cerise som jag lindade runt stommen.
De två hjärtanen hängde jag sen på stolsryggen på brudparets stolar.

Min goda granne C hjälpte mig att duka på fredagmorgonen och sen på kvällen åkte jag tillbaks till hembygdsgården och arrangerade blommorna.
Både de köpta Gerberorna och de blommor som jag plockat ute i naturen som otroligt nog höll sig fina under hela lördagsdygnet tack vare fräscht vatten och en och annan duschning av blomsprutan.


Det som tog allra mest tid var att göra festprogrammet.
Bröllopsguiden hade ett verktyg där man kunde göra programmet genom att bli medlem på deras sida.
Jag provade detta och tillbringade många timmar (festprogrammet är på hela 28 sidor) med att utforma programmet med både text och dekorationer för att sedan spara det och logga ut mig. När jag sen loggade in mig igen så hade de flesta dekorationerna (även de som redan fanns uppladdade i deras eget program, klara att användas) halkat omkring hur som helst bland sidorna.
Jag ändrade och sparade pånytt för att vara med om samma sak även vid nästa inloggning (och då provade jag även att göra detta vid flera olika datorer).
Ledsamt som sjutton var det och då bestämde jag mig för att göra allting i Publisher istället.

Som sagt, hela festprogrammet är på 28 sidor och innehåller alltifrån vilka kvällens gäster var, en intervju med brudparet där båda har fått svara på samma frågor men i enskilt rum, kvällens meny, roligheter och mer eller mindre kloka ord kring äktenskapet sett utifrån både mannens och kvinnans perspektiv. Bröllopsallsånger, knep och knåp, bröllopsbingo m.m.
Framsidan består av förutom brudparets namn även ett hjärta med flera bilder på dem själva. På sida två och tre skrev jag ihop ett tal till dem då jag är så usel på att tala inför en större folkmängd.
Programmet var en kul grej att sitta och kika i lite då och då under trerättersmiddagen. När det blev tyst på bordsherren, eller damen, så bläddrades det en del såg jag där jag satt.
Dock hade jag ju själv lusläst det där programmet flera gånger så jag fick roa mig under middagen på andra sätt jag men det var inte särskilt svårt.
Hela kvällen var en enda rolig och vacker fest med fina klänningar, vackert brudpar god och läcker mat och en massa mer.

Bild:Helen©HUSnrNIO

Om några dagar fyller jag hela trettiofem år.
Även om det inte brukar vara av betydelse (sade hon bittert med trettiofem års erfarenhet i bakfickan...) så kan jag ändå tycka att det är lite kul att ta en liten stund till att tänka efter om det faktiskt finns någonting som lockar lite extra och som vore önskvärt att påa inför en sådan där dag.

Detta var vad jag kom fram till under en stunds funderande:

Eget kollage©HUSnrNIO

Jag är i stort behov av en BRA skrivare för hemmabruk om jag ska fortsätta min lilla hobby och producera tavlor.
Jag har massor av ideér som jag skulle vilja testa och utveckla och en ba basic skrivare vore guld värt.
På Elgiganten hittade jag de tre ovanstående i tre olika prisklasser. Jag skulle vilja testa dem och förhoppningsvis få med mig den bästa utav dem hem...

Presentkort på Ikea är en toppenbra present då jag så gärna skulle vilja förverkliga mina planer på att "bygga" ett sideboard under denna sommar.
Vad gäller summan så är ju den valfri för givaren... ;)

Ett namnsmycke som Darling Numbers från Familjesmycken skulle jag gärna bära runt halsen. Finns att beställa med en upp till sex siffror och kostar från 1.070 kronor.
Hos Familjesmycken kan man även köpa halssmycket My Love som är ett klassiskt hjärta i massivt silver med valfria namn ingraverade.
My Love kostar 870 kronor med två namn i hjärtat.

Det finns två storlekar på Babelfatet från Koziol (borde finnas att köpa på Cervera i city...?) Jag har redan det stora och skulle gärna vilja ha även det mindre våningsfatet. Hemskt gärna i färgen vit! 
Vill ha det på framme fyllt med citroner, rödlökar och andra färgglada ätbarheter.

Kontanter är kanske tråkigt att ge men de tas emot med stor glädje, iallafall utav mig.
Tänker jag efter så har jag en hel del mer som jag gärna skulle vilja handla vilket en sådan present skulle kunna vara ett bidrag till.

Klockan från Biltema med möjlighet till att själv skapa storleken på den är mycket efterlängtad utav mig.
Otroligt prisvärd dessutom om man jämför med dem som säljs på nätets inredningsbutiker.
Dock skulle jag allra helst vilja ha den i svart men det vet jag inte om det finns så en silvergrå går bra det också.

Sist men inte minst vore det både en lättnad att slippa dra fram vår stora klumpiga dammsugare för att få bort alla smulor som ständigt drösar ner från bord och diskbänk i köket. 
En Electrolux Ergorapido dammsugare skulle inte bara underlätta för mig då den där lite mindre dammsugningen behövs, den skulle även få mig att må gott då jag på ett enkelt sätt med en ganska snygg dammsugare skulle slippa gå omkring bland brödsmulor och sand från Värmlands alla insjöar dagarna i ända.
En variant av Ergorapidon finns bl.a att köpa hos Elgiganten för 1.379 kronor.

Men än är det några dagar kvar tills jag blir ett år äldre...

I lördags blev H & J herr och fru S.

Jag är en människa som allt som oftast gör saker ganska grundligt och lägger stor vikt kring det mesta som kan förpassas i kategorin "pyssel".
Sen kanske resultatet inte är så häpnadsväckande men för att komma dit har jag oftast skissat, funderat och provat flera utföranden.
En process som andra kan tycka är smått långdragen. Men för mig är själva vägen till det färdiga resultatet halva nöjet.

Eventuell tidsbrist (vilket verkar vara något som jag aldrig kommer att sluta lida utav) och vilket slags/hur mycket material jag har att jobba med bestämmer även det hur det färdiga resultatet blir.

Helgens fina brudpar önskade sig bidrag till bröllopsresan i present.
Då de inte hade bestämt sig för något speciellt resebolag så var kontanter det enda tänkbara.

Jag dekorerade en ask med papper och lite snören. Gjorde en tag som jag hängde dit med en liten hälsning.
I asken fanns låg sedlarna vikta likt solfjädrar och runt varje sedel knöt jag ett sidenband i färgen cerise som för övrigt var den färg som var temat för bröllopet. 

Bilder:©HelenHUSnrNIO

Som en liten extragåva fick de även en liten &-tavla med sina namn och bröllopsdatum på.

Nu när sommaren är här så passar det bra med några vintips...

Först och främst skiljer man mellan röda och vita viner: 
Lättast skiljer man dessa båda vintyper från varandra om man skvalpar ut en skvätt på en vit bordsduk.
Det vin, som lämnar en lila fläck efter sig, är ett rödvin.
Riktiga kännare kan på bara smaken avgöra om vinet är vitt eller rött.

De vita vinerna smakar i regel ättika medan de röda smakar stämpelfärg. 
Man kan alltså genom att suga på en vanlig kontorsstämpel och sedan jämföra smaken med ett vin, konstatera om detta är rött eller inte.

Till fiskrätter, såsom fiskbullar och matjessill föredrar de flesta vitt vin, medan man till kötträtter såsom falukorv och sylta bör ta ett rött vin.

Portvin är ett vin som man serverar i porten. Har man inte någon port, kan man bjuda på det i trappuppgången eller i hissen.

När man serverar torra viner bör man se till att det inte är tvärdrag eller att någon av gästerna råkar nysa, ty i sådana fall dammar vinet omkring i lägenheten. När man serverar ett torrt vin är det därför lämpligt att ha en dammsugare i beredskap.

Om man själv ska bära hem sina flaskor från systembolaget gör man klokt i att köpa ett lättvin, så man inte får för mycket att kånka på.

Till vilt bör man välja något vildvin, medan man till grillat och annat vidbränt kött serverar brännvin. Renstek sköljer man ner med renat.

Ord som är svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Oöverträffat
- Innovativt
- Preliminärt
- Kvastskaft

Ord som är väldigt svåra att säga när du druckit för mycket vin:
- Västkustskt
- Konstitutionerad
- Substantiellt
- Tillvägagångssätt

Ord som är i stort sett omöjliga att säga när du druckit alldeles för mycket vin:
- Tack, men jag vill inte ha sex.
- Nej, ingen mer sprit för min del.
- Ledsen, du är inte riktigt min typ.

Lycka till...

Pappan nattar dottern.
Mamman är inte hemma vid läggdax.

Mamman hör mitt i natten en röst från ett avlägset håll.
Efter en stund hör hon att rösten ropar orden "mamma" och "hjälp".
Mamman kastar sig ur sängen.

Rösten som kommer från nedervåningen fortsätter att ropa på hjälp.
Gråt och panik hörs.

Mamman kastar sig, fortfarande i ett sovande tillstånd, nerför trappen (men hinner ändå tänka att den där vidriga nålfiltsmattan från 1974 som trappstegen är klädda med måste bort).

Dottern ligger i sin säng med tårarna rinnandes längs med kinderna.
Hon gråter och ropar att hon sitter fast.

Pappan, som alltså var den som nattade dottern, har råkat glömma bort (!) att ta ur de inbakade flätorna ur hennes hår och hon som aldrig sover en natt utan att kasta sig av och an i sängen har fastnat med flätorna i snirklarna i sin säng (sängen Minnen från Ikea) vid sidan om sänggavlen och ligger nu tryckt mot det vita stålet.

Mamman, som fortfarande inte är riktigt vaken, funderar på om hon måste gå ut i garaget och hämta järnsågen och såga bort halva sängen.

En stund senare är allt frid och fröjd igen.
Mamman ligger då ihoptryckt på fem cm yta i dubbelsängen. 
Dottern ligger bredvid och rör sig vilt i sömnen och tar därmed upp ungefär halva sängen.

På den andra halvan ligger pappan. 
Lyckligt ovetandes om vad som kan hända om man sover med inbakade flätor snarkar han lugnt vidare tills dagen gryr. 

Hrmpf, säger jag!

Bild:Ikea.seKolllage:Helen