Tolv timmar tillsammans med barnen.
Om man bortser från de 45 minuter som W hade musikalövning och M var ute på promenad med farmor och farfar har vi delat varenda minut av den här dagen tillsammans.
Lägger jag sen till tovningen av mitt hår som M höll på med under större delen av natten så är det inte så konstigt att lite egen kvällstid vid datorn låter som en bit av himmelriket.
Även om den stora delen av himmelriket tillhör tiden tillsammans med barnen så kan det ibland vara skönt, och behövligt, med en liten kort paus nångång då och då.

M ligger nu i sin säng men det verkar som att det blir ännu en kväll/natt med sömnproblem.
W sitter på sitt rum och målar kvällens sista vattenfärgsteckning innan det är dax att säga godnatt till henne.

Kvällen har vi ägnat åt att laga mat, vara ute på promenad, dammsuga altanen (att vara ute och fixa är något som båda barnen tycker är kul) och sen fick W önska vad hon ville göra eftersom hon idag har haft studiedag ifrån skolan.

Såklart att hon ville baka chockladmuffins. Denna gången har hon skött det mesta av bakningen helt själv dessutom... ♥

Bild:Privat©HUSnrNIO

---

En stund senare:
Den där lilla delen av solsken från himmelriket skymdes snabbt av ett grått moln.
Ännu en kväll (och förmodligen också natt) med barn som har svårt för att somna. Som gråter, skriker och försätts i ett stadie som får mig själv att vilja skrika och gråta även jag.
Jag är trött av för lite och icke sammanhängande sömn.
All tid som jag inte är med barnen och ägnar åt hemmet går till mitt arbete.
Vart finns jag i allt det här...

Dagen har varit underbar på många sätt. Det är nu när de där få timmarna innan jag själv ska gå till sängs rycks ifrån mig som det gråa molnet infinner sig ovanför mitt huvud.
Trötthet, irritation över att inte få lugn och ro men också oro och tankar på om det är något som är fel och inte bra.

Tillbaks till barnen...