Sötloppan & Skrutt

Jag älskar att fotografera och allra helst barnen (som ni kanske har märkt...).

Bild:Privat©HUSnrNIO

Två barn (men den ena ville bara vara med på en bild just då) fulla av bus efter att ha suttit stilla i kyrkbänken under knappa trettio minuters dopgudstjänst i lördags.

Bild:Privat©HUSnrNIO

Spring i benen, nära till skratt, och högljudda lekar.
Den ene dressad i plagg från Lindex från topp till nästan tå och den andre i kläder från H&M.

Bild:Privat©HUSnrNIO

Vem av barnen har shoppat på Lindex? ;)

Bild:Privat©HUSnrNIO


Happy Friday...

... är en fredag då man kan vara ledig och få tillbringa den tillsammans med barnen (och då det inte beror på att de är hemma från dagis/skola för att de är sjuka!).

W har iofs varit i skolan och sen varit ute och sålt jultidningar varvat med helghandling och dumpning av farmor och farfar på flygplatsen tillsammans med L så henne har jag inte sett så mycket av men jag och M har roat oss på egen hand med inslag av storasyster E som även hon tillbringade en stund på köksgolvet med hoppande grodor och kvackande ankor.

Nu ska fredagsmiddagen tillagas och sen hoppas jag på att antingen Blind Side eller Leap Year är det som gäller på dvd fronten en kväll som denna när väl kidsen somnat i sina sängar.
Det var flera dagar sen jag såg en film nu och kategorin romantiska draman/komedier är inte något som visas ofta här hemma.

Ha en trevlig fredagkväll!

Bilder:Privata©HUSnrNIO

Jag tycker inte om att vara med på bild själv men idag har jag lyckats med konststycket att klippa luggen på mig själv hackigt så idag bjuder jag på ett undantag...


Säg hej till flickan i brons

I Museiparken här i Karlstad pågår just nu en utställning av Lena Cronqvist.
Inne på Värmlands Museum visas hennes måleri och grafik och i Museiparken syns flickor i brons.

Fascinerande flickor, lite småotäcka med sina tomma ögonhålor, men även inbjudande till att ta kontakt med.
Att säga hej till, klappa, klättra upp på och prata med (M trodde nog att detta var levande varelser).
Iallfall var det så som mina barn tog emot dessa konstverk under gårdagens besök i parken.




Utställningen pågår tills på söndag, den 22 augusti, så skynda och upplev!

Bilder:Privata©HUSnrNIO

BACKtoSCHOOL shopping

Imorse när jag vaknade och kikade såg jag det - hösten var här.
När jag packade bilen full med regnplagg, extrakläder till dagis, väskor m.m. som jag alltid gör före jag väcker barnen om morgonen kände jag skillnaden.
Det var verkligen höst ute.
En smula overkligt för inte kändes det som riktig höst i luften igår. 

Höstkänslan förstärks säkerligen en smula av att jag idag arbetade min första dag efter fyra veckors semester samt en veckas föräldraledighet.
Men höst är det för just nu piskar både vind och regn fönsterrutorna här och det är mörkt och bistert ute!

Denna första höstdag har även barnen startat upp efter sommarlovet.
W har varit på fritids och M på dagis.
Båda har haft en bra dag och M:s svullna, myggbitna ögonlock, ser mångt mycket bättre ut idag än igår vilket känns skönt i mitt arma mammahjärta.

Ny termin och en snabbcheck i barnens garderober innebar att kläder behövde inhandlas.
Efter jobb, fritids och dagis shoppade vi loss med våra sex rabattkuponger i två och en halv timme,med en kort break för glassätning på McD.
Jag valde kläder till M samtidigt som jag matade honom med Mariekex för att kunna behålla lugnet i vagnen, lyssnade på W:s tjat om att hon var tvungen att ha en prinsessklänning i garderoben för ibland får hon faktiskt lust att klä ut sig (!), samt försökte visa henne olika plagg som däremot skulle kunna tänkas hamna i garderoben här hemma om hon droppade prinsessoutfiten.

En blivande försteklassare med stor vilja förälskade sig en stund därefter i en barnskyltdocka och ville köpa samtliga plagg som dockan hade på sig, vilket helt plötsligt gjorde att det blev ganska enkelt att handla kläder...
Hon tittade, kom med förslag, jag tittade, rotade efter rätt storlek och sa antingen ja eller nej.

Förutom det som jag hade som prio ett på shoppinglistan (byxor av olika material och tröjor till båda barnen, kängor (som W önskat sig ett tag nu) samt en fleece till W fick även en stickad, underbart söt, mössa följa med hem tillsammans med ett packe hårsnoddar, ett armband och en gubbkeps till M.

Väl hemma tog det en sekund ungefär innan W hade provat sina kläder och glad hoppade omkring i sina tighta, nya, jeans.
M provade sina kläder (självklart måste ett par byxor bytas...) och tillslut befann vi oss i en stor klädhög på köksgolvet.
Barnen lekte och hade kul så jag hämtade kameran och iaktog dem en stund genom kameralinsen.
Så underbart fina med ett megastort ögonlock iklädda sina stela och affärsluktande plagg med prislappar i ryggen ...♥ 

Bilder:Privata©HUSnrNIO

Till storasyster:


Till lillebror:

Bilder från H&M och Lindex.Eget kollage


Sommarlovets sista dag

Det har blivit en tradition för mig och barnen att tillbringa en liten del av sommarlovets allra sista dag i en lekpark.

Några timmars klättrande, gungande, lite fika och en del tårar när det inte går som man vill tillsammans med vänner.
Imorgon börjar jag jobba igen, L startade upp idag, och barnen ska vara på fritids (om inte W för sin önskan uppfylld om övernattning hos farmor och farfar vill säga) respektive dagis. 

För ett år sen fanns inte denna start för mig.
Hösten som låg framför mig innebar en höst som föräldraledig.
Att vara hemma när W slutade skolan, att promenera henne till mötes tillsammans med M.
 
Den här hösten är en höst fylld med massor av arbete, dagis och årskurs ett för W. Tankar om slaskväder och magsjukor och att det är ett helt år tills det åter är dax att njuta av lediga dagar känns en aningens tungt just nu.
Så varför tänka på det nu!

Kaffe, några tavlor som ska göras och sen kanske jag ska börja på en grej som är tänkt att bli en julklapp. Men innan dess hinner nog M vakna, som sen inatt knappt kan se med höger öga pga ett myggbett på ögonlocket :-( 

©Bilder:Helen

Funderar


Kompisgunga

En kompisgunga är en gunga som man kan gunga samtidigt i som sin kompis/kompisar.
En stor korg där flera barn ryms och kan dela gungäventyret tillsammans.

Idag tillbringade vi en regnig morgon på en av områdets alla lekparker tillsammans med C och hennes kids.
W och A hoppade upp i kompisgungan men inte satt de ned bredvid varandra.
Nä de stod så långt ifrån varandra som det bara är möjligt att göra på en sådan där gunga.
I varsin ände stod de utan att kommunicera alls med varandra.

Ibland undrar man varför man går till lekparken tillsammans...

Bild©Helen

Kletig start på dagen

Frukost kan vara en kladdig historia!

M äter sin vaniljyoughurt varje morgon som om det vore hans sista måltid.
Hans realtivt nyvunna kunskap om hur man hanterar skeden på bästa sätt är något han gärna demonstrerar.
När en droppe youghurt hamnar på kinden istället för i munnen är han där med den stora sleven och skrapar bort den vilket ger, efter några gånger, ett vitt ansikte som doftar vanilj.

W tycker inte om vaniljyoughurt (hon äter det endast när jag gör smoothie av den).
Hon har just nu en filperiod och äter en tallrik fil med socker på till frukost.

Tur att vi har vaxduk på bordet för youghurt och filfrukostar är ett kladdigt sätt att börja dagen på...

Bilder:Helen©HUSnrNIO

När jag tog bilderna idag hade W redan ätit klart och lämnat kladd och klet. Hon brukar inte vilja sitta kvar alltför länge i detta.

Sommarlovsmorgnar

Det är sommarlov och dagarna börjar med mjukstart.
M vill se på Dora utforskaren. Han skuttar fram till soffan och kravlar sig upp.
När jag sätter igång tv:n har han skuttat ner igen och kommer fram till mig med fjärrkontrollen till dvd:n.
Han är förstår och vet så otroligt myket denna blonda lilla människa.

När Dora börjar höjer han sin lilla arm i luften och säger tut tut. Precis så som Dora och Boots säger att man ska göra.

Medan M ser en stund på Dora ligger jag och W i hennes säng och läser.
Att sätta ihop bokstäverna, ljuda, se orden och sambandet mellan bokstäverna är något som lossnade för henne i samband med att skolan slutade nu i juni.

Hon har bestämt sig för att vara med i Bibliotekets sommarläsning och ska läsa tio böcker som hon sen ska skriva lite om eller berätta muntligt.
Man får en present om man deltar och man är även med i utlottningen om att vinna biobiljetter.

Igår var hon på Biblioteket och lånade nya böcker. Böckerna om Moa av Karin Danielsson med illustrationer av Margareta Björnmalm.
Idag på morgonen, medan M tittade på Dora, har hon läst högt för mig om Moa som fyller år och Moa rymmer.

Nu återstår bara tre böcker innan sommarläsningslistan är fulltecknad.

Kollage:Helen©HUSnrNIO

En hel dag tillsammans med bara tjejer

Många härliga timmar sol- och badtimmar på stranden tillsammans med H och kidsen som övergick i smuttande på en flaska champagne som fanns kvar sen bröllopet i helgen, vin, god mat bestående av pitabröd, kyckling diverse blandningar av grönt och skönt, salt och sött efter det och mer vin.

En mycket trevlig kväll om man bortser från M:s alla försök (och det faktum att han även lyckades ibland) till att dra de båda blonda barnen i håret vid flera tillfällen.
Storasyster W vet ju att hon måste vara beredd och säga ifrån men S och G har inte samma försvarsutlösarmekanism som verkar vara ett måste om man ska klara sig ifrån en smärre luggning, tyvärr.

Kanske fick M:s manliga sida sig en törn då han har tvingats umgås med endast tjejer, och dessutom fem stycken, sen klockan 12 idag...




Bilder:Helen©HUSnrNIO


En liten bit av verkligheten

Detta fick jag återberättat för mig i söndags:

Storasyster W och lillebror M befinner sig utanför Ica tillsammans med C och hennes barn. Själv är jag kvar inne i butiken.
C ger M en mycket efterlängtad smoothie.

M: Tack.
C: Åh kan du säga tack nu M. 
W säger något i stil med: M har kunnat det länge.
C: Jaha, jag har inte hört han säga det tidigare.
W: Men du ger ju honom aldrig något. 

Min blivande sjuårings konversationer är informativa och rakt på sak.
Det är bara att vänja sig vid verkligheten...

W har även tillbringat flera timmar de senaste dagarna hemma hos vår närmsta granne.
Han och hans fru tillhör skaran av äldre människor på vår gata. De som bott i sina hus från det att de byggdes i mitten av sjuttiotalet. 
Till hösten ska de sälja sitt hus.
W stortrivs inne hos H.
Hon sitter och pratar med honom om livet i största allmänhet och han tycker om att både lyssna och prata med henne då hans egna barnbarn bor långt härifrån.

Häromdagen kom W hemspringandes för att hämta sin Michael Jackson cd.
Hon och H skulle lyssna på den när de rensade ut ett utav rummen inför flytten.
På kvällen samma dag kom H förbi med skivan som W hade glömt kvar.
Han lovordade vår tjej.
Hon är både underhållande och har så många kloka funderingar.
Han trivs med hennes sällskap och hon med honom.

Såpass mycket att när jag föreslog att vi skulle cykla till Ica och köpa glass så var hon först tveksam till det då hon hade lovat H att komma förbi för en pratstund under eftermiddagen.

Kärlek

Så lyckligt lottade mina barn är som har både sina morföräldrar och farföräldrar att dela livet med.

Under föräldraledigheten med M åkte jag och barnen flera gånger de 43 milen ner till skåne. Mycket oftare än jag gjorde när jag var hemma med W (december 03-februari 05).
W älskar att åka ner dit. Bada i havet, leka med kusinerna, att få sova i dubbelsängen tillsammans med mig utan att jag tjatar om att hon har en egen säng som hon ska sova i. 

Nu när jag jobbar igen så blir det tyvärr endast tre-fyra gånger om året som vi träffar "mormor och morfar".
Däremot finns barnens farföräldrar, som bor i samma stad som oss, med i vår vardag.
De ställer upp som barnvakter (som igår när jag i nästan tre timmars tid, utan något postitivt resultat, letade kläder till nästkommande helgs bröllop).
De kan närsomhelst dyka upp hemma hos oss för att de inte har träffat barnen på några dagar och längtar efter dem.
Leka en stund i lekstugan, läsa en bok eller spela ett spel.
De engagerar sig i barnen och barnen älskar dem och den totala uppmärksamhet som de får utav dem.

Det är en rikedom att mina barn får dela en liten del av sin vardag med dessa två människor. 

Lille M och farmor K med varsin bok på W:s säng.

Bilder:Helen©HUSnrNIO


Midsommarbarn

Midsommarafton firades på lugnt och klassiskt maner med midsommarstång som kläddes, små grodorna som dansades, sill och grillat som avnjöts. Goda drycker och många skratt av vuxna och barn som hade det trevligt tillsammans.
Jag fotade en hel del med min fortfarande ganska nya kamera men då jag inte kan publicera närbilder på andra människor utan att ha frågat dem om det är ok visar jag några på W, M och kompisen T.









Bilder:Helen©HUSnrNIO

Idag har förmiddagen ägnats åt att arbeta för min del (vilket jag även ska göra imorgon förmiddag).
Väl hemkommen tog jag i vårt smutsiga och röriga hem.
Ovanvåningen är uppröjd och var sak lagd på sin plats. Bottenvåningen har jag dammsugit och därefter svabbat golven fria från alla kletiga fläckar som fanns lite varstans men som ingen annan verkar varken känna utav när de går barfota på dem eller se.
Det fina vädret fick mig att "klä av" tresittssoffan i vardagrummet och tvätta dess tyg på 60 grader.
Nu hänger det på tork utomhus.
Om det inte vore för att himlen är fylld med en massa moln skulle jag göra detsamma med tvåsittssoffan men det får vänta tills imorgon då det förhoppningsvis är strålande sol.
Att ha blöta stora soffklädslar på tork inomhus har jag ingen lust med.

Några varv i spåret och kanske en film är nog det som denna midsommardagskväll kan tänkas ha att erbjuda mig. Något mer spännande orkar jag inte ta mig för.

Over and out.

Syskongfeelings

Eftersom jag är ledig på måndagar passade det bra att jag hämtade W och bästa kompisen på fotbollsskolan klockan tolv och istället för att T skulle slussas vidare till fritids så fick hon stanna kvar hemma hos oss då tjejerna ville leka.

Bilder:Helen©HUSnrNIO

Efter att ha lagat lunch tillsammans och umgåtts med dem i några timmar nu så har en syskonkänsla infunnit sig hos mig.
W och T leker beter sig stora delen av tiden som syskon mot varandra.
De höjer rösterna mot varandra, vill ha samma färg på muggarna, tjafsar om småsaker med varandra mest hela tiden.
När det däremot gäller att sätta lillebror M på plats så är de minsann eniga.
Han får INTE vara med anser de båda två (även om T inte riktigt vågar låta sin röst höras så mycket som W inför mig och M).

Tillslut blev jag så trött på dem att jag tog upp kanelbullar ur frysen, fyllde deras vattenflaskor med saft och skickade iväg dem på picknick. 
Helt plötsligt var de bästa vänner, klädde sig i varsin sjal och keps och vandrade iväg med icakassen mellan sig och otroligt nog var de borta såpass länge att M fick en lugn middagssovning.

Bild:Helen©HUSnrNIO


Anmäld till svenska spel

Om man efter att ha delat säng med en tjugo månaders pojke, som vägrar ligga still nattetid, släpar ut båda barnen strax efter nio en lördagmorgon i ett regnväder som pendlar mellan ett milt duggregn och ösregn för att stå på bredvid en fotbollsplan med frukostmacka, paraply, vagn med regnskydd och pissblött gräs som är högt så det nästan kittlar en i armhålorna tror det flesta att man är ett stort fan av sporten fotboll.

Tilläggas kan att när jag med tre barn i bilen anländer till planen och sett till att samtliga barn väl befinner sig utanför bilen, packeterat in M likt en plastfoliekorv och förpassat honom ner i vagnen, sett till att tjejerna har sina vattenflaskor med, att min nödproviant, frukostmackan till M, finns med under vagnen, tagit mitt paraply och släpat mig en halv plan bort i regn får jag veta att träningen är flyttad till en helt annan fotbollsplan pga pågående cupspel så dte var bara att släpa sig bort till bilen igen, packa ihop oss, köra vidare för att sen göra om samma procedur.
Och inte kan jag skylla på någon heller för det var JAG som hade bommat informationen under 03:ornas flik på hemsidan...

Det regnade sen under hela träningen om man bortser från typ ynka sju minuter då det otroligt nog var uppehåll.
W fick en spark vid sidan om benskyddet och jag ställde några frågor till henne som jag tyckte lät lite bra.
Typ om hon kunde röra foten upp och ner och i sidled m.m.
Visste inte vad jag skulle säga riktigt för jag vet ju ingenting om fotboll och verkligen ingenting om fotbollsskador.
Men vad gör man när en av hjälptränarpapporna har bestämt sig för att söka skydd från regnet under MITT paraply...
Jag uppmanade W till att ge sig in i matchen igen.
Det är viktigt med laganda och att man hjälps åt så att de andra tjejerna behövde hennes hjälp stod jag också och snattrade om.
Hjälptränaren stod kvar så helt fel kan jag väl inte haft i mitt resonemang *harkel*.

När jag idag stod tillsammans med några av de andra föräldrarna och såg på träningen avslöjade jag (ja bara för två av W:s klasskompisars föräldrar då) att jag egentligen inte alls är intresserad av fotboll.
En av dem började då prata om vilka oddsen skulle vara för att någon skulle tro detta.
Kanske funderade hon på att anmäla mig till Svenska spel och tjäna en hacka på mig.
Men vad ska man tro - speciellt efter dagens fotbollspass...

Att jag är en fotbollsmamma såklart :-D


En natt med håret i behåll

Wiihii!
Inatt har lille M sovit hela natten i sin säng utan att ge ifrån sig ett endaste litet skrik eller klagomål.
Jag började tappa hoppet om att detta skulle inträffa någonsin igen efter dessa sex med allt annat än behagliga nätter.

Idag borde jag fira.
För vem blir inte glad av att få en natt utan en kletig liten barnhand virad runt halsen så att andningen i stort sett upphör samtidigt som den andra handen konstant fastnar i håret och där sakta rycker hårstrå för hårstrå ifrån huvudet på mig.
Som sagt, jag borde fira...

Synd bara att W bestämde sig för hon inatt INTE kunde sova i sin egen säng.
Att hon i sömnen oroade sig för om hon hade fått ögoninflammation även hon. Att hon skrek för att hon var hungrig (!), att hon snarkade sig igenom den sista halvan av natten och att hon var sur när M väckte henne imorse för att hon inte fått sova ordentligt.

Nä vem sjutton har sovit ordentligt:O

Kanske bara ska fira 50% idag...

Förskole- och skolväsendet

Igår hade jag en underbar dag tillsammans med min stora tjej som idag när jag vaknade fortfarande gav en sådan där härligt skön magkänsla. 

När jag var liten fick mina föräldrar och syskon besöka min skola under speciella, av skolan förutbestämda dagar, sk. öppet hus-dagar. Så är det inte nu.
Som förälder är man välkommen att besöka sina barn under skoltid och delta aktivt i skoldagen när som helst.

För en tid sen uppdagades det en mindre bra händelse som skett både under skoltid men även efter skolan och fritids slut som W, hennes bästa kompis, och tre pojkar från årskurs två var inblandade i.
Skolans personal har tagit tag i incidenten och pratat med samtliga inblandade så där vi står idag känns det så bra det kan göra även om jag i fortsättningen kommer att hålla lite extra koll på vad W har varit med om under dagen och även när hon varit ute och lekt hemmakring efter skoltid då jag inte vill se att något sådant händer igen.

Igår var jag tillsammans med W:s och hennes förskoleklass hela dagen. 
Hon visade stora känslor kring detta och bemödade sig med att visa vart jag skulle sitta på samlingen (bakom henne) ställde fram en stol till mig, presenterade mig för hela klassen och berättade att jag skulle lära dem en sång.

Detta var inget jag hade planerat så väl, att lära dem en sång, menar jag. W sa hemma kvällen före att hon ville att jag skulle sjunga med klassen. Jag har de flesta noter på jobbet men en kopia på en för mig ganska ny sommarsång hade jag liggandes i bilen så den tog jag med mig.
Påsen med rytmäggen fick också följa med.

Efter samlingen hade vi en liten körsession (kanske ska tillägga att W:s fröken är en otroligt musikintresserad lärare som både sjunger i kör och solo och som även sjunger med barnen när tillfälle ges) där barnen lärde sig hela två verser på sommarsången. Den rimmande texten och mina små rörelser hjälpte dem att komma ihåg texten.
Efter en kvart kunde de sången ganska bra och vi sjöng, spelade på ägg och hade kul.
Fröken blev så förtjust i sommarsången så nu ska de lära sig den och sjunga den på skolavslutningen.
Ikväll när jag gick förbi Ica på min motionsrunda så träffade jag en klasskompis till W.
Hon ropade över hela parkeringen till mig att sången jag lärde dem var jättebra.
Musik är kul ! och extra kul var det att få sjunga tillsammans med W och hennes klasskompisar.

Dagen ägnades inte bara åt musik.
Matematik och dagens bokstav. Samling och utelek då jag passade på att introducera twisthoppning för barnen.
Vi åt en skollunch som var enastående.
Kanske har min stigande ålder gjort att min syn på mat, och då i synnerhet skolmat, förändrats men jag var smått förstummad över den goda maten som barnen serverades på lunchen.
Det var flera olika sallader, två dressingar, knäckebröd, smör, potatis och ungsbakad fisk med tacotäcke.
Otroligt gott och mina lovord duggade tätt under måltiden.

På fritt val får barnen själva välja vad de vill göra. Jag och W spelade spel, pärlade och pusslade. Då anslöt sig flera andra barn sig så vi var ett litet gäng som hade en trevlig stund med ett pedagogiskt alfabetspussel.

Jag lämnade skolan strax före ett för att åka till M:s dagis och ha utvecklingssamtal.
Samtalet kan summeras med fyra ord. Vilja, bestämdhet, kreativ och självständig.
M är en liten pojke med stor vilja och bestämdhet. När han säger nej så är det nej och då går det inte att muta i honom mer lunch t.ex.
Han är självständig och kan roa sig och leka själv hur länge som helst.
Vid lämningen på morgonen vinkar han glatt åt mig och går sen in och börjar leka.

Han älskar att vara utomhus och då finns det ingen ände på hans kreativitet. Han pysslar, leker i sandlådan, plockar med pinnar m.m. 
Nångång ibland kommer han för att be om hjälp med något men oftast hittar han själv på en lösning. 
Han är ju inte än i den åldern än då man delar en lek och leker tillsammans med andra barn utan han leker nöjt bredvid de andra barnen (som även de är ganska små så de leker också så).
 
Han lyssnar och tar till sig när han blir tillsagd och gör sådant man inte får göra som att dra i håret eller knuffas. Detta beteende är något som har kommit nu de senaste veckorna och hör med största sannolikhet samman med att han nu har börjat känna sig hemtam i miljön och trygg med kompisar och personal och därför vågar via hela sitt register fullt ut.
På frågan om hur vi som föräldrar känner inför personalen och förskolan kunde jag lätt säga att vi känner oss trygga och det känns bra att lämna M till dem på morgonen.

Fortfarande är det så att förskolan där W gick och som vi ansökte om plats på när det var dax för M att börja är nummer ett för mig, och det grundar jag på små detaljer i och kring allt möjligt, men i det stora hela så känns det så bra att M är där han är idag.
Något jag inte trodde i början av februari när inskolningen närmade sig.

Tänk att båda mina energiska, kreativa barn med sin enorma portion vilja trivs och har det så bra om dagarna när mamma och pappa arbetar.
Det är lycka det ♥

Chokladmuffins & en del av Himmelriket

Tolv timmar tillsammans med barnen.
Om man bortser från de 45 minuter som W hade musikalövning och M var ute på promenad med farmor och farfar har vi delat varenda minut av den här dagen tillsammans.
Lägger jag sen till tovningen av mitt hår som M höll på med under större delen av natten så är det inte så konstigt att lite egen kvällstid vid datorn låter som en bit av himmelriket.
Även om den stora delen av himmelriket tillhör tiden tillsammans med barnen så kan det ibland vara skönt, och behövligt, med en liten kort paus nångång då och då.

M ligger nu i sin säng men det verkar som att det blir ännu en kväll/natt med sömnproblem.
W sitter på sitt rum och målar kvällens sista vattenfärgsteckning innan det är dax att säga godnatt till henne.

Kvällen har vi ägnat åt att laga mat, vara ute på promenad, dammsuga altanen (att vara ute och fixa är något som båda barnen tycker är kul) och sen fick W önska vad hon ville göra eftersom hon idag har haft studiedag ifrån skolan.

Såklart att hon ville baka chockladmuffins. Denna gången har hon skött det mesta av bakningen helt själv dessutom... ♥

Bild:Privat©HUSnrNIO


En stund senare:
Den där lilla delen av solsken från himmelriket skymdes snabbt av ett grått moln.
Ännu en kväll (och förmodligen också natt) med barn som har svårt för att somna. Som gråter, skriker och försätts i ett stadie som får mig själv att vilja skrika och gråta även jag.
Jag är trött av för lite och icke sammanhängande sömn.
All tid som jag inte är med barnen och ägnar åt hemmet går till mitt arbete.
Vart finns jag i allt det här...

Dagen har varit underbar på många sätt. Det är nu när de där få timmarna innan jag själv ska gå till sängs rycks ifrån mig som det gråa molnet infinner sig ovanför mitt huvud.
Trötthet, irritation över att inte få lugn och ro men också oro och tankar på om det är något som är fel och inte bra.

Tillbaks till barnen...

Älskar, älskar inte...

Den här veckan har jag jobbat med en känsla av att konstant ha en svagt flåsande ande bakom ryggen på mig.
Att förbereda och ladda för flera arbetssaker och samtidigt få ihop vardagspusslet med skola, dagishämtningar, vaccinationer, läkarkontroller, utvecklingssamtal, friidrott, kör och musikal kan ibland kännas smått övermäktigt.

Min arbetsvecka är ännu inte slut. Jag har jobbat varje dag sen i tisdags och kulmen är imorgon då det blir dubbla pass för mig.
Behovet efter att bara få vara, att njuta av små stunder med barnen, vackra miljöer och utan krav av måsten växer sig större hos mig när veckorna ser ut som denna gjort.

Igår när jag hämtat barnen på dagis respektive fritids orkade jag inte gå in och ta itu med allt som väntade i huset. Jag orkade inte ens packa ur bilen när vi kom hem utan vi tog cyklarna och kameran och gav oss ut på blomjakt i solskenet och en vinande småkylig vind.

Snart fann vi ett helt landskap av vitsippor.

W plockade blommorna medan M stod och spanade på hur hon gjorde innan han själv provade på att plocka.
W gjorde "älskar, älskar inte" iaktagen av M som även han skulle göra så och slet sönder de stackars blommorna.
De plockade blommor som vi la i cykelkorgen. De sprang runt bland vitsipporna. De satt ner i det vita havet och verkade njuta lika mycket som jag gjorde av stunden tillsammans.

Det är inte ofta som W följer med mig och M på utflykter nuförtiden. Hon har fullt upp med sitt och gör hon det så är det ofta som en kompis är med.
Tänker bara på förra helgen då vi var i Mariebergsskogen hela söndag eftermiddagen. W och T lekte tillsammans på sitt sätt medan M roade sig med att åka i den lilla rutschkanan som var höjdarkul enligt honom.

Så fort dagarna går tillsammans med storasyster och lillebror...

Blåsten gjorde så att M:s ögon började att rinna. 
Det ser ut som att han fäller en liten tår när blomman går sönder...




Bilder:Privata©HUSnrNIO


Påskägg till småfolket


Bild:Privat©HUSnrNIO

Barnen fick små presenter och godis av mormor och morfar som är här på besök under påskveckan.
Jag valde att portionera ut godiset så en del av det hamnade i ett rosa påskägg som jag köpte till W på Ica Maxi. 
I ägget la jag också tre Littlest Pet Shop och en väckarklocka från Ikea som jag vet att hon så gärna vill ha nu när hon har börjat att lära sig klockan.

Självklart blev det ett grönt ägg till M.
Istället för att fylla det med godis så köpte jag favoriterna - majskrokar och tillsammans med dem ett gäng fingerdockor från Ikea.

Nu ska jag bara komma på något klurigt ställe att gömma äggen på... 


Vill inte

W vill inte sova i sin egen säng natten till idag.
W vill inte ha på sig vinterkläderna trots att det är nästan tio minus ute på morgonen.
W vill inte gå hem från skolan själv idag.
W vill inte att M ska ska vara på hennes rum.
W vill inte vara hemma själv med mamma och lillebror utan att hela bästisgänget på tre tjejer ska komma hem till henne.
W vill inte lyssna på någon annan sång än Manboy på melodifestivalskivan.
W vill inte sänka volymen på cdspelaren.

M vill inte följa med in efter dagishämtningen.
M vill inte sitta i sin stol när det är dax för mellanmål. 
M vill inte äta gröt.
M vill inte hålla i grötskeden. 
M vill inte se på Pingu.
M vill inte torka näsan fri från kletigt snor.
M vill inte äta middag.
M vill inte få på sig en ren blöja.
M vill inte säga något annat ord än "mamma" hela tiden.

Mamman i den här familjen vill inte heller något!
Det skulle möjligtvis vara att åka på en liten semester alldeles för mig själv med en skön säng, en fjärrkontroll, en bok och ett glas rött...



Om någon undrar om det faktiskt inte finns något som mina barn vill göra så kan jag berätta att det finns otroligt nog det.

W - ta med sig melodifestivalskivan till bästisen och stanna där tills det är läggdax.
M - leka med det stora och det lilla rivjärnet i nedersta kökslådan samtidigt som han äter gammaldax tunnbröd med smör på.



Tidigare inlägg Nyare inlägg
Startsida En skåning, numera bosatt i Värmland, som bloggar om familjelivet och dess mot- och medgångar. Min vardag med arbete, en stor familj med två egna barn och två bonusbarn. Mitt hem, scrapbooking, en massa ständigt pågående pyssel och projekt. Sen en tid tillbaks gör jag, på beställning, personliga barntavlor, och även tavlor passande till andra platser i hemmet. Förslag på tavlorna hittar ni här på bloggen. HUSnrNIO innehåller allt detta i en enda röra kryddat med en massa foton då jag gärna dokumenterar vår vardag genom kameralinsen.

Design & Copyright HUSnrNIO 2010