Imorse vaknade jag ännu en gång runt femtiden med vad jag antar är ångestkänslor som smög omkring i kroppen på mig.
Mycket som snurrar i huvudet nu.
Beskedet om att M inte får plats på den förskolan som vi sökt till ger mig ångest (är expert på att se tillbaka på saker och ting och ångrar bittert att jag tackade nej till den erbjudna platsen i oktober). 
Att inte veta vart han hamnar när det är dags att börja dagis hjälper inte till att lugna mig precis och sen har väl allt detta dragit igång en hel del tankar inför den kommande jobbstarten som så sakteliga närmar sig.

Drog igång dammsugning, svabbning av golvet och en toalettstädning för att hålla igång och skingra tankarna något.
Att städa är befriande och i sådana här lägen städar jag effektivare än någonsin.
Svetten lackade när jag och min lilla söta assistent drog fram genom rummen på markplan.
En dammsugare kan inte ha en trevligare tillvaro än hemma hos oss. Den får sådan omsorg i form av klappar och små förtroliga samtal.

När dammsugaren och dess lilla kompis sov middag passade jag på att ringa till enhetschefen för det området som vi har har sökt förskoleplats på.
Fick veta att de har fått ta in flera barn från ett närliggande och expanderande bostadsområde då det har blivit fullt där.
Det är anledningen till att det inte finns någon plats hos dem för lilla M.
Vi är välkomna att ansöka om en förflyttning när vi väl har en förskoleplats. Dock inte före augusti månad då det sker en naturlig förändring på förskolan eftersom sexåringarna beger sig iväg till skolan.
Om vi får en plats eller ej beror på hur många sökande barn de har från sitt eget område. När man som vi bor precis på gränsen hamnar vi långt bak i kön.
Förståeligt men ledsamt tycker jag.

Eftermiddagen har jag och barnen varit ute och gått och passat på att prata med vänner som har sina barn på de två förskolor som finns i vårt eget område.
Med den informationen tillsammans med mina intryck från när jag och W besökte förskolorna så har jag bestämt mig för vilken jag gärna vill att M ska vara på samt att göra allt för att han ska få vara där och inte hamna någon annanstans i vår stad.

För att ägna mig åt annat än grubblerier (förstår om ni inte orkar med att läsa alla mina vändor om dessa barnomsorgsturer) har jag så smått börjat adventspyssla.
En vit Björkefall tillsammans med ett rött blockljus, ett band, en silvertråd och ett hjärta blev en enkel dekoration på byrån i hallen tillsammans med stjärnan från Hemtex.

Det är mycket mysigare att börja dagen med tända ljus. Mörkret känns inte lika mörkt när det brinner ljus i huset och morgonens bestyr innan det är dax att komma iväg till skolan går lite enklare och lugnare.

Imorgon ska jag iväg till vårdcentralen och låta dem ta alla möjliga prover på mig eftersom doktorn inte riktigt kunde säga vad det var för fel på mitt smärtande ben. 
Får väl se vad de kan få fram om jag inte svimmat innan dess... Fastande mage och nålstick är ingen bra kombination för en som mig.

Gokväll på er!
 
©HUSnrNIO

För en tid sen bloggade jag om vår fotovägg bestående av bilder på alla barnen.
Minstingen M är den som är minst representerad på väggen.
Inte för att det inte finns bilder på honom att rama in utan snarare tvärtom - det finns för många.
Jag har svårt att bestämma mig för några och då jag velar fram och tillbaka så blir det ingenting alls utav det istället.
Jag skulle kunna tänka precis tvärtom. Bara välja ut några som jag tycker om och rama in dem och då det som sagt finns många att välja mellan kan man ju bara skriva ut en ny bild och rama in den istället ifall det skulle kännas så.
Så småningom kommer även hans första dagisfoto att hamna på väggen upp till ovanvåningen men den tiden vill jag inte tänka på nu.
Nu är jag föräldraledig och ska minsann strunta i att bedriva alltför många jobbrelaterade tankar.

I en Ikearam hamnade iallafall tre bilder på M som jag tycker mycket om.
Bilderna är tagna i juli. M är tio månader gammal på bilderna.
Han sitter på golvet på sitt rum på sin gröna mjuka matta som han tycker så mycket om och har på sig storasysters stora rosa fjärilsvingar.
Jag sitter ungefär en meter bort och iaktar honom genom kameralinsen.
Han klappar i händerna och ögonen lyser av glädje och bus ena stunden för att i nästa vända ryggen mot mig.
När jag kikar över vingarna ser jag hur han sitter och tvinnar mattfransarna mellan sina små fingrar.
Han tittar på mig, vänder sen ryggen mot mig igen, och fortsätter att tvinna fransar.
Jag sitter kvar och ser på honom och njuter av att denna underbara lilla människa finns i mitt liv♥.

©HUSnrNIO

Tavlan ska inte stå på tavellisten i köket utan såklart hamna på fotoväggen upp till ovanvåningen.

Idag har W redan gråtit två gånger. Hon är ledsen över att hon är sjuk och inte kan vara med på sin allra första friluftsdag.
Hela skolan är ute i skogen i olika grupper under hela förmiddagen. Förskoleklassarna skulle få vara med sina faddrar och W är stormförtjust i sin.
Lunchen serveras ute i skogen och innan dess skulle man tillsammans sitta ner och mumsa på medhavd matsäck.

När jag berättade imorse att det inte blir någon friluftsdag för henne idag så grät hon.
Plötsligt slutade hon att gråta och sa "det gör ingenting för du har ju sagt att du vill att jag ska visa dig skolskogen så du och jag kan ju ha picknick där idag".
Kändes i mammahjärtat att förklara för henne att det inte blir något skogsbesök alls idag, varken tillsammans med klassen eller med mig.

Idag har jag haft måndagen nästan helt för mig själv.
Inget som var inplanerat utan det bara blev så.
Började med att W var på Upptäckarna hela förmiddagen där de skulle på studiebesök till ambulansen idag.
Efter att ha lämnat henne ägnade jag en timme åt lite körutskick m.m. på jobbet och sen åkte jag till Ikea och köpte den inspanade bordslampan Knubbig.
Den fanns i flera läckra utföranden men i hallen passade den matta vita med körsbärsblommor bäst.
Tyvärr så glömde jag bort att köpa en svag klotformad glödlampa.
Lampan som sitter i nu är alldeles för stark och avlång. Den syns för mycket igenom det matta glaset.
Annars är Knubbig toppen på byrån i hallen. Mycket bättre än vår förra Lykta eftersom den var lite för hög och konkurerade (läs:nästan skymde) med väggordet alldeles för mycket.

Hämttiden på Upptäckarna krockade med vårt möte med fjärrvärmemannen så farmor och farfar fick rycka ut.
Det var en glad fyraåring som mötte dem. W var mycket nöjd med sitt möte med den spännande ambulansbilen (hon ritade ambulanser hela eftermiddagen). 
Efter en kopp kaffe på Melon Lane skulle svärföräldrarna åka vidare och handla och W ville absolut följa med dem så jag blev ensam kvar hemma ända tills det blev dax för ridning kvart i sex vilket är ett sällan förekommande inslag här.
Var nästan i chocktillstånd av den oerhört spontana och ensamma eftermiddagen att det inte blev så mycket gjort som jag först hade tänkt mig. Försökte att njuta av lugnet. Speciellt efter helgen som inte har varit så kul med en del huvudvärk, magont och stress över söndagens stora jobbperformance.

Imorgon är jag ledig *tjoho*.

---

Text och Bild © hilajns.blogg.se!

Sitter halvlam (efter gårdagens adventskonsert) vid datorn med ett glas nyposoppa och kan inte låta bli att titta ut genom fönstret då och då och förundras över att det strilar ner regn från himlen. Gatorna är blöta och fulla med vattenpölar och på trädgrenarna hänger det vattendroppar.
Förra året, den femtonde december, fick W en cykel av mig och L. Då fyllde hon tre år.
Bilderna jag tog vid cykelpremiären visar ett exakt likadant väder då som nu. Även om jag inte tycker om en massa minusgrader och snorhala vägar så är frågan om detta ändå inte är tråkigare i december månad när det närmar sig tredje advent.

Nä... har en massa som ska hinnas med innan det är dax för W att åka till ridskolan så det är bara att börja med den översta punkten på listan - ringa Greeks handelsträdgård och prata buxbomskransar inför torsdagens luciatåg.

Vart är solen?
Har sett framemot att spendera dagarna här i Skåneland vid havet, med en fot nerborrad i den varma sanden och en i det salta friska havet, men första morgonen här bjuder på moln och regntunga skyar.
Så tråkigt.

Vår resrutt igår ändrades totalt. Halv ett skulle vi ha varit i Västra Frölunda för att se G spela sin första match i Gothia Cup. Halv tio stod vi några meter en lastbil med släp som vällt utanför Säffle. Den låg rakt över vägen och alla möjliga uttryckningsfordon kom. W tyckte det var jättespännande och vi stod vid vägkanten en bit ifrån och tittade ända tills det blixtrade och mullrade rakt ovanför oss och regnet började att vräka ner.
Satt i bilen nästan en timme innan vi fick tecken om att man kunde vända och köra mot trafiken på fel körbana vilket kändes lite otäckt.
Vi hittade en liten mer eller mindre skogsväg som tog oss förbi olycksplatsen men kom ändå för sent för att se matchen. G hade varit hjälten och gjort två mål. Tråkigt att vi missade det.

Nu finns väggorden äntligen på plats hemma.
De hamnade tillslut i hallen bredvid hallspegeln. När man tar bilnycklarna eller slänger en sista blick i spegeln innan man lämnar huset uppmanas man av orden "Carpe Diem".
Jag har helt klart fått blodad tand av detta med väggord, även om de faktiskt var lite mariga att få på plats, och vill ha fler på andra ställen i huset. Kanske något citat av Ernst... fast det blir nog svårt att få med L på!

Carpe Diem. Ha en bra vecka, nu tar jag bloggpaus för att ligga på beachen och bli brun *fnys*.
Idag betar jag dessutom av ännu ett år på 30+ skalan...
 
 

En grå dag idag. Om det mot förmodan inte regnar så hänger dropparna så tunga att eventuella planer på att vistas mer än 500 meter från huset är inte lockande.
Har varit på minikalas hos W:s farfar (han tycker inte om att bli firad så det sker i det tysta och lilla men slutar alltid på samma sätt - att alla i den stora släkten S är där).
Bälade i mig mängder med kaffe (började redan halv åtta imorse) i hopp om att bli lite mindre groggy i huvudet och lite mer fysiskt aktiv. Resultatet blev bara en himlans massa toalettbesök och därimellan låg jag tillsammans med W i soffan och kollade på Barnkanalen.
Vilken kul människa att ha på kalasbjuden...
Är lite extra trött efter att ha sovit några för få timmar inatt. Sprang ner till W några gånger som inte har sovit bra eftersom hon har blivit förkyld. Får ta tempen på henne ikväll för nu känns hon lite varm.

Nu har ekstativet med kruka från Village fått sällskap av sin kusin. Kusinen ser likadan ut men är tio centimeter högre. Är så fina tillsammans!
Ska bara måla i med krita på tapeten där Mauritz har suttit och smaskat i sig *grrr*. När vi flyttade hit hade vi fågelburen i den hörnan.
  
Foton:privata

Tog mig en liten shoppingtur efter jobbet idag.
När jag stod i provrummet på Sisters och provade en helt underbart fin röd klänning med smala axelband, dubbelt tyg varav det yttersta var ganska skirt och ett smalt band i midjan ringde H.
En flicka blidde det som kom till världen halv åtta imorse:)
Fast det visste jag ju redan eftersom jag inatt drömde två pass om att det blev en flicka, som skulle heta Frida! 
Hör mig själv fråga "ska hon heta Frida" i provhytten, insnärjd i en massa rött tyg. Det verkade inte som att hon skulle det. Inte för att det är något fel med namnet Frida men det hade ju varit spacigt om det var så. Då hade jag kanske kunnat tjäna pengar på mina drömmar (och då hade jag kunnat köpa den röda klänningen *ha ha*).
Istället för klänning blev det en tavla från Village. Kunde inte motstå den eftersom jag fick den för halva priset då det var lite vitt på ett ställe på duken (fast det syns inte om man inte kollar på fem centimeters avstånd). Sen köpte jag kruka och ekstativ också på Village.
Har velat ersätta min palm som jag haft vid väggen mellan öppningen till vardagsrummets och köket men inte vetat med vad förrän nu.
Gick in på Noll54 och köpte några kuber som jag tror är Cult Design, iallafall så fanns de bland deras cultsortiment. La naturstenar runt krukan på min nya garderobsblomma (utan alienrötter) och toppade sen med kuberna. 
Funderar lite på vart mina väggord ska hamna när de kommer. Hade en liten tanke på att tavlan med maskrosen som fladdrar iväg passade tillsammans med dem.
Får väl se när de dyker upp.

  
Foton - privata

Äntligen är all tvätt (fem maskiners tvätt!) ihopvikt och instoppad på rätt ställen. Ska aldrig mer samla på mig mer än två maskiner. Ett löfte till mig själv... Synd att jag är så dålig på att hålla mina löften bara...

Slängde ut en kruka med en grön "garderobsväxt" utanför dörren häromdagen. Den har bott i den där krukan alldeles för länge. Har flyttat med några gånger och jag har inte riktigt tänkt på att den kanske har vuxit sig för stor för krukan. Nu såg den bedrövlig ut där den stod lite bakom gardinen i köket.
Gjorde ett försök till att få ut växten ur krukan så jag kunde slänga den. Lyckades inte hur trots att jag försökte bända ut den med hjälp av en skruvmejsel.
Bad L att försöka och vips så var det klart. Ut ur krukan kom något som ser ut som en massa alienfingrar som slingrar sig tätt om och på varandra. Ser riktigt otäckt ut där den ligger på gräsmattan så det blev ett foto på den.

Ikväll hängde jag äntligen upp mina söta glasljusbehållare från Noll54 i fönstrena i hallen. Har haft dem hemma ett tag men lyckats att slarva bort vajrarna att hänga dem i. Slängde också bort blommorna i de små krukorna och köpte en plastvariant som jag klippte sönder till fyra lika stora delar så att de passar i krukorna. Solen är så stark i fönstrena och krukorna så små och jag var inte sugen på små kaktusar så det blir bättre med en plastvariant. Iallafall för tillfället.

Tänker avsluta denna kvällen med att frossa i Cola Zero, Flamin Hot ostbågar och min nya Family Living tidning. Åt fanders med kilona. Det är ju flera dagar kvar tills nästa fest och klänning man ska klämma ner sig i.

Ha en trevlig kväll!

 
 
Foton - privata

Tänk vad lite underbar inredningsshopping gör med själen!
Efter att ha genomlidit en småseg förmiddag med genomgång av nya kopieringsmaskinen, övning inför morgonens skolavslutningar och den stundande helgen. En sångträff med H så stod jag inte ut längre på jobbet utan drog ut på en spontan tur på stan.
Var egentligen inte så spontan som jag vill få det att framstå som utan i mitt huvud var den planerad sen sex dagar tillbaks. Visste direkt vad jag ville ha för något på den nya Malmbyrån i hallen så när väl bilen stod i Mitt i city garaget styrde jag stegen med bestämdhet mot Noll54.
Längst in i butiken, innan trappan ner där de har möbler, har de ganska mycket av märket Cult Design *gillar*(mycket mer än de har på Hemslöjd).
Köpte två underbara krukor och ett ekfat och nu står de där i hallen tillsammans med stenen "tycker om dej" och jag kan inte låta bli att slänga en glutt varenda gång jag går förbi...

    
Spegel från Dimoda. Svart taklampa från Obs. Sten köpt på Noll54.
 
Pall från Ikea med lock klätt med Marimekkotyg. På bilden syns en del av en tygtavla (4.5 m Marimekkotyg) som binder ihop hall, trapp och ovanvåning. Ljusstake från Dimoda.