Längtan
Min längtan efter ännu ett barn är enorm för tillfället.
Värker i kroppen och hjärtat slår hårt i bröstkorgen.
Kanske inte alltid kommer att kännas så här starkt (hoppas jag) men den senaste veckan har min hjärna tänkt på barn konstant. Nästan...
Klart att jag har blivit påverkad av att lilla Gry gjorde entre till världen.
Längtan blev starkare och mer påtaglig då.
Kan man va skendräktig?!?
Jag kanske är den första som är det.
Ja, ja, vad är väl en bal på slottet...

Jag är också lite sugen på en till...men mannen har sagt tvärblankt super-nej så vi får väl se vad som händer..och i sanningens namn så velar jag lite hit och dit...ena dan vill jag och andra dan är jag så glad över att ha stora barn...så jag vet hur det känns!*kramisar*
Förstår precis din känsla.
Skendräktig haha...
Ja, det är jobbigt. Jag känner med så ibland, men sen tar förnuftet över, jag har tre friska "välartade" barn som börjar växa till sig, orkar jag börja om??? Tror inte det, får nöja mig med systerdottern Mini som jag passar. Maken min är från Örkelljunga, svärföräldrarna o svägerskan bor kvar där. Känner du till Gemet? Där jobbar svärmor....många kramar
Bebissug jaaa.. jisses... det har jag med... Men här blir det iaf inga fler.. yngsta är ju 13... så det blir verkligen till att börja om igen..
Som tjej tror jag inte att man blir av med bebissuget nånsin...
*kramar om massor*
Jag tror att jag vet hur det känns.. jag vill också ha
en liten bäbis...dom är så söööta... ibland när jag tittar på tv4 fakta (hm tror att det är den kanalen) där dom har förlossningskliniken... och när man tittar på alla små sötingar som kommer till världen så blir man helt sjuk av längtan!. Ha det så gott! Kram!
åh.. klart ni ska ha en liten knodd till! ;-) Nä, men förstår dig. De blir väl inte bättre att vänner o släkt i ens närhet får smått heller, aww...
Trodde det var hundar som blev skendräktiga...
Jag känner INTE igen din längtan, gosar gärna med ANDRAS bebisar men är så nöjd och belåten med den familj som jag har.
Skönt nog är vi på samma linje både jag och herr Bayard. Det är ju klurigare om man vill olika...
Hoppas det blir "jämnställt" hos er också, antingen att den tänkta fadern ändrar sig eller att din bebislängtan mildras.
Åh jag vill också ha och mannen med, försöker för fullt. Fick missfall i höstas och har efter det inte blivit gravid än :-( Men det kommer väl någon gång. Blir ju inte bättre av att dottern går runt och längtar ihjäl sig efter en bebis heller: "Varför får alla bebis, inte jag. Jag vill ju också ha en bebis!" :-D
Jadu, den längtan kan jag identifiera mig med... Jag har ingen och inte verkar det som att vi ska få nån heller... "övat och tränat" i lite mer än ett år nu och fortfarande inget som fastnat... Ska be om hjälp till hösten, för barn vill vi ju ha...
vad jobbigt jag kännde lika dant efter man hade fått 1:A
barnet man ville ju ha ett syskon.
Hoppas de löser sig för dig.
ha en bra dag