Mauritz
Husdjur blir snabbt en del av familjen. En självklar familjemedlem som skänker glädje, skratt, en massa jobb men också härliga stunder och minnen.
I söndags morse hittade vi vår undulat Mauritz död.
Jag köpte honom till L för 6 och ett halvt år sen men han blev snabbt W:s fågel (även om han själv alltid tyckte mest om L och valde honom framför oss andra när han var utsläppt).
Med stora tårar trillandes längs kinderna frågandes varför han dog gjorde W i ordning en liten kista av en Lindexkartong. I kistan bäddade hon med bomull så Mauritz skulle ligga mjukt. Bredvid honom stoppade hon ner pärlbandet hon själv gjort till honom som han hade haft hängandes i buren och den lilla kompisplatsfågeln.
På kistan skrev hon hans namn.
På söndag eftermiddagen samlades vi bakom lekstugan där vi sa hejdå en sista gång och sjöng Gud som haver barnen kär.
Sorgligt.
Foto:Hilajns.blogg.se©
Beklagar bortgången av Mauritz..Kommer ihåg hur ledsen Tilde var när hennes nymfparakit Oscar dog förut, hon var ju så liten men förstod ändå så mycket..eller kanske inte.. men det sved verkligen i mammahjärtat att se henne så ledsen.. :(
Å, det är så hemskt när en familjemedlem lämnar jordelivet.
De ska dock alltid begravas fint och högtidligt, precis så som ni gjorde.
Tack för att du så varsamt visar henne (och oss) hur man kan ta farväl av sitt djur. Det som är så hemskt blir ändå på nåt vis fint, eller hur? Kram på er!
Beklagar sorgen av eran älskade " undulat ".
Men samtidigt bra att ni kunde visa lilla W att nått sorgligt oxå kan bli till nått fint.
Tycker W tog det bra & så fint hon bäddat för fågel, för den sista vilan !
Hoppas sorgen läker såren..
Kram Nettan
Men snyft.... blir ju alldeles tårögd! Beklagar verkligen, de är ju en del av familjen så det känns ju såklart i hjärtat när de går bort. -kram-
Nämen näee....:( Beklagar... Bra att du kan visa henne att man får vara ledsen och att ni begravde honom...kraaaaaaaaaaaaaaaaaaam
Så fina bilder på barnen... :)