Att baka med två barn och en halvt bortdomnd hjärna är inte alltid så lätt...
Hos oss brukar både golv och bänk vara upptagna när något sådant ska ske. Jag, W på en pall och M i sin Tripp Trappstol, bunkar och ingredienser.
Sen är det bara att gå slalom mellan alla och allt för att genomföra bakningen.
Gårdagens kladdkaka bakades ungefär på det sättet det var bara det att jag lyckades glömma bort lilla M för en stund. Han är ju ganska tystlåten av sig annars och nu när han hade fullt upp med hyss så gav han inte ifrån sig enda pip där han satt i sin stol.
Det var bara det att jag hade placerat honom lite för nära den utdragbara skafferilådan och när jag hade plockat fram kladdkakeingredienserna så glömde jag bort att putta igen lådan efter mig.
Han satt på perfekt höjd till att börja plocka ur saker.
Pulversåser, florsocker och potatismjöl låg på golvet, dock i sina förslutna förpackningar.
Hade inte samma tur med chokladpuddingen.
Plötsligt har vi chokladpulver överallt. En glad liten M sitter och skakar förpackningen så nysvarning utbryter i köket.
Samtidigt verkar han njuta av att ha pulver mellan tårna och vispar glatt på med fötterna. 

Behöver jag säga att det blev byte av pyjamas och tvättning av små fötter medan kladdkakan stod i ugnen...