En veckas stugliv på Ölands norra udde och det känns som att jag drabbats av jetlag.
Min kropp är tröttare känns tröttare än den någonsin varit och med suddiga linser går jag omkring om en zoombie bland en enorm mängd tvätt som ska tvättas, tvätt som är ren som ska vikas, tvätt som är både ren och vikt men som ligger i högar överallt i huset och väntar på att förpassas till rätt garderob.

Att i lugn och ro möta morgonsolen i en mindre bekväm plaststol på en åker med nedtrampat gräs tillsammans med en kopp nescafé och en bok utanför stugan känns avlägset och nästan som en rosaskimrande dröm.
Idag första dagen på den sista semesterveckan påbörjad och tyvärr levereras med den en hel del stress inom mig.
Saker som jag tänker mig att hinna med, som ska tas itu med, utvecklas och tid att bara vara börjar brinna i knutarna.
Istället slår jag bakut och gör ingenting.
Vill bara vara just nu även om det innebär att befinna sig i ett stadie med trötta förtecken.
Bestämmer mig för att inte göra något mer idag.
T sover över här ikväll och nu ska jag och L se filmen Snabba Cash.
Thats it!



Även barnen lever kvar i campinglivets atmosfär.
W springer omkring lättklädd på gatan. Fångar grodor och leker med grannens katt tillsammans med bästa kompisen.
På morgonen går W och M till toaletten med W:s necessär (som fortfarande är ouppackad) dinglandes i ena handen för att borsta hår och tänder. 
Under hela vår vistelse på Öland har W varje morgon tagit med sig M till huset med toaletterna för att borsta hår och tänder på både sig själv men även på lillebror.
W har tyckt om att få vara storasyster och ta ansvar för lillebror under denna morgonritual och han har varje morgon gladeligen följt henne över åkern.


Underbara älskade hav och en liten bit av Byxelkroks hamn en helt vanlig onsdagkväll i augusti.

Bilder©Helen