Vad gjorde jag innan...?
Istället för meningen "vad gjorde jag med all tid jag hade innan barnen kom" är det numera orden "hur gjorde jag innan jag blev vän med husfrun på nummer åtta" som gäller här.
Imorse när jag klev ur sängen, efter ännu en natt med för lite sömn, runt sextiden (när M bestämde att det var morgon) så visste jag att jag efter att ha slutat dagens jobb var tvungen att ägna massor av tid till att printa och paketera tavlor.
Jag visste också att L skulle vara på bio och fika med W under eftermiddagen och att farmor och farfar var upptagna alltså var jag ensam med M.
Att med halv hjärnhalva ägna mig åt någonslags strukturerad verksamhet är inte alltid så lätt när man assisteras av ett energiknippe på två år.
Då kom det från andra sidan av gatan, som en skänk från ovan, ett sms med ett förslag omöjligt att tacka nej till.
Granne C undrade om M ville komma över och leka en stund under eftermiddagen.
Strax efter fyra traskade jag och M över och jag sa hej då.
Jag var lite osäker på om han skulle acceptera att jag gick iväg så dealen var så klart att jag skulle gå över och hämta honom om det inte funkade.
M har ju tidigare endast blivit lämnad hos farmor och farfar.
M sa hej då och jag gick hem och jobbade i 190 för att jag trodde att jag snart skulle behöva gå över och hämta honom.
Fick ett mail.
Allt var lugnt.
Fick ett sms och trodde att jag skulle komma.
Allt var lugnt.
Fick ännu ett.
Allt var fortfarande lugnt.
M hade det så bra så.
När jag, nästan 90 minuter senare, gick över för att hämta honom ville han inte följa med hem.
Han är en liten kille med stor vilja och stark beslutsamhet. Ett charmigt, lockigt energiknippe som bubblar av envishet och en stark tro på att han, sen han knäckte talets gåta, tros sig nästan kunna prata sig ur och till det mesta (trots att han endast är två år gammal).
Att han inte ville hem tyder på att han trivdes och jag fick en möjlighet till att göra undan lite av det som belastade min hjärna.
Som sagt - "vad gjorde jag innan jag lärde känna husfrun på åttan..."
På tal om husfruar...
Snart är det dax för ett ännu ett späckat dramafyllt avsnitt avsnitt av Desperate Housewifes.
Härligt!
Ha en trevlig tisdagkväll!

Men sluta! Den lilla lockiga kille är väkommen hos oss är Han vill- han gick mest runt och pratade för sig själv och ibland så frågade han "vaädä?" och då fick han en utförlig och långdragen förklaring av vad saken heter, vilken färg den har och vad den lämpligast används till...av N såklart! Den mannen har hur mkt tålamod som helst :) Men som sagt, M är välkommen tillbaka när som helst såklart!
Sen måste jag påpeka, såg jag nu, att i ditt arkiv så för år 2007 har årtalet och jan bytt färg...gör om, gör rätt- har för mig att du gillade att grejja med just arkivet? ;)
gillar din design på bloggen :)
besök gärna min :)
www.aliiicekarlsson.blogg.se
Härligt med grannar som kan ställa upp i vått och torrt!