Det finns en sak som snor min energi fortare än något annat.

Det börjar på kräk och slutar på sjukan.

Vid sextiden kom M gnällandes ut till mig i köket.
Han tryckte sig emot mig och ville vara nära.
Jag kramade honom och strök honom över ryggen. Han ville inte att jag ska sluta utan stod kvar nära mig. 

När jag reste mig från golvet för att fixa med något på diskbänken kväljdes han.
I panik slitet jag åt mig hushållsrullen och rev av flera meter papper i all hast som jag sen höll framför honom.
Han spydde!
Dock väldigt lite men som sagt han spydde. 

Jag ropade till W (L var på Ica och handlade lördagsmat) att springa och hämta plasthinken.
Då hade M slutat att spy men han ställde sig ändå framför hinken och kväljdes lite till men det kom inget mer.

Därefter har kvällen på ytan sett ut som vilken lördagkväll som helst om man ser den på ytan.
Men det är på ytan det.
Inuti mig, jag som har fobi [En fobi definieras som en irrationell rädsla för en företeelse eller en situation. Fobin resulterar ofta i en stark önskan att undvika det man är rädd för. Går inte det upplevs ett kraftigt obehag -ångest.] har det pågått en kamp.

Jag pendlar kraftigt mellan att tänka att M är nog inte magsjuk, det vara bara en engångshändelse som följd av att ha ätit för mycket sött under en och samma dag.
Försök till att intala mig själv att en kräksjuka ska vi väl klara av till att tro att vi nu kommer att ligga allvarligt sjuka i flera veckor framöver med uttorkade barn osv osv.

All min energi har under kvällen gått åt till att oroa mig och att lyssna efter signaler från M om att han inte mår bra.
För en kvart sen kom vad jag tolkar var den första signalen på ovanstående.
Han grät och kunde inte somna om.
Han gråter aldrig mellan åtta (då han lägger sig) och ca två på natten.
Han kunde inte somna så jag bar ner honom och nu ligger han på en handduk i soffan och sover och L sitter bredvid honom.

Jag känner mig helt tom just nu.

Kalla mig nojig eller vad sjutton helst men sen barnen kom är denna sjukdom smått knäckande för mig.
Det värsta som kan hända är ju bara att man ligger deckad ett dygn eller två på toalettgolvet tänker flera.
Och så kan det ju vara och sen är det bra med det.
Men så har det inte varit för oss.

Jag har haft kräksjukan när det var nästan trettio minus ute så att ledningarna frös och vattnet försvann.
Jag har fått omtag på kräksjukan och tillsammans med L tillbringat en hel vecka i sjukt stadie och upplevt att vattnet, som är så viktigt när man är sjuk, försvunnit ännu en gång [JA MAN KAN BLI SJUK I VINTERKRÄKSJUKAN FLERA GÅNGER STÅR DET ATT LÄSA NÄR MAN LÄSER FAKTA OM DET].

Jag har tillbringat dagar ensam på barnakuten med en uttorkad ettåring när L pluggade i Stockholm.
Jag, L och W har sammanlagt varit sjuka i två veckor.
Jag själv var senast i februari så sjuk att jag inte kunde resa mig ur sängen för att ta hand om barnen.

Jag VET hur det är att vara riktigt sjuk i den där äckelsjukan.

Hitintills är det lugnt och jag gör så gott jag kan för att hålla det ifrån mig vilket jag från november till mars månad alltid gör.
Dvs använder handsprit (nonsens att det inte skulle hjälpa - varför använder de då det på sjukhusen och hos tandläkaren) ofta och mycket. Predikar och ser till att barnen sköter sin handhygien och det framförallt före måltider.
Käkar vitpepparkorn som jag tror stenhårt på att det hjälpet och nu tror jag även det får bli en liten stänkare whisky (det tar jag inte varje kväll i fem månader kanske ska tilläggas) innan jag lägger mig ikväll.

Imorgon ska det inhandlas acidofilus för att hjälpa magen att hålla sig lugn och även åksjukemedicinen Postafen som inte gör en frisk men minskar känslorna av illamående och gör att man mår bättre när man väl har blivit sjuk.

Imorgon är det min sovmorgon i det här huset.
En sovmorgon jag sett framemot under de sex söndagar jag nu har jobbat.
Om det inte blir några kräkningar under natten ska jag verkligen försöka slappna av och ta till vara på morgontimmarnas dvala som känns oerhört välbehövd just nu.

Så nu ska jag bära upp M i sin säng och förhoppninsgvis sover han där hela natten och imorgon vaknar till ett härligt vacker vinterlandskap.

God natt!

[Kvällens bild...]

Bild:Privat©HUSnrNIO

---

VINTERKRÄKSJUKA - (calicivirus)

Vinterkräksjukan är en mag-tarmsjukdom som orsakas av ett så kallat calicivirus. Sjukdomen är väldigt smittsam. En enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller en förskola.
Det räcker med 10 till 100 virus för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner.

Inkubationstiden är 12 till 48 timmar. Inkubationstid är den tid det tar från att ha blivit smittad till att bli sjuk.

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar (inte sällan kaskadkrökningar), diarréer och magont. Dessa pågår i ett till tre dygn. Man kan också ha feber, huvudvärk och muskelvärk.
Immunitet efter genomgången sjukdom är kortvarig och virus inom gruppen har OLIKA GENOTYPER vilket innebär att man kan bli sjuk flera gånger.

För att undvika att bli smittad ska du:

alltid tvätta händerna noga, framför allt före måltider och efter toalettbesök
använda flytande tvål och pappershanddukar på ställen där många är samlade, till exempel skolor, förskolor, arbetsplatser och andra offentliga miljöer
undvika att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten
undvika att besöka magsjuka personer

Vinterkräksjukan sprids:

[] genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer
[] via mat som hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk
[] genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel djupfrysta bär och grönsaker. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C, men däremot inte vid frysning (du kan allstå, som det står i näst senaste numret av MAMA, baka bullar och vara smittad, frysa in dem och sen ta fram dem till fikat tre månader senare och bl sjuk igen)
[] genom vissa skaldjur som förvarats i vatten, som ostron.

När du har vinterkräksjukan ska tänka på att:

[] tvätta händerna ofta
[] inte laga mat till andra
[] få i dig små mängder vätska med täta mellanrum
[] vara extra noga med din personliga hygien
[] inte vara på platser där du kan smitta andra
[] vara hemma från förskola, skola eller arbete MINST TVÅ DYGN efter att du blivit helt symtomfri.
[] Ofta kan man påvisa calicivirus i avföring under flera veckor efter det att alla symtom försvunnit men det är svårt att avgöra hur länge man smittar

Textkälla:vardguiden.se