Det är stämmer inte riktigt med lilla M idag.
Låg och gnydde och småskrek utan att vakna till riktigt mellan halv sex och halv åtta. 
Mina mammareflexer kickade igång flera gånger under den tiden och jag var inne hos honom tre gånger för att upptäcka att han låg och blundade (men lät lite och snurrade runt lite i sängen).  

När jag gick in halv åtta möttes jag av ett par underbara små ögon som tittade på mig. 
Lyfte upp honom och gosade lite men märkte att han inte var sitt vanliga gosiga och glada jag.
Strax därpå började han att hosta. Ett ihärdigt och jobbigt hostande som inte gick att sluta med och sen kom det upp lite mat.
Eftersom han inte hade ätit sen halv nio igår kväll så kom det inte så mycket.

En stund senare gjorde han sitt vanliga mmm-ljud (han kniper ihop läpparna hårt och säger långa haranger av m) som oftast betyder att han är hungrig så jag värmde lite välling blandat med ersättning.
Han åt en halv dl (lite för att vara honom) och en stund senare kom det upp.

Sen dess har han ätit lite mer flytande mat som har kommit upp snabbt igen.
Provade ge honom lite, lite gröt och äpplepuré.
Det lilla han åt har han än så länge fått behålla men det är nog bara en tidsfråga innan det kommer upp för han hickar och rapar och småhostar hela tiden.

Han såg så trött ut alldeles nyss att jag lyfte upp honom och la honom i vagnen. Han somnade direkt trots att han bara har varit vaken sen halv åtta.
Något stämmer inte. Kanske är det en klassisk magsjukebacill (och inte vinterkräksjukan) som naglat sig fast i hans lilla mage eller är det något annat. Funderar på om han blivit allergisk mot gröt och välling. Läste nånstans att sådant kan visa sig genom kräkningar men mer troligt är väl det förstnämda.

Ingen är mer utsatt än jag som redan har fått spyorna på mig. Jag med mitt fruktansvärda ogillande för denna sjukdom.
Ser framför mig hur jag själv blir sjuk, alla andra blir sjuka, jag blir sjuk igen, att W har jätteont i magen och så håller det på sådär i all evinnerlighet
Ja jag vet, jag har en viss fallenhet för att överdriva, men jag vill inte må illa (när Lotta Engberg står i raffset vid sin villa).

Slocknad liten i vagnen:

©HUSnrNIO