Trots att jag är gravidsvullen och knappt har sovit någonting inatt kan jag inte låta bli att springa in och hämta kameran och föreviga när vackra och livslustfyllda W springer runt i trädgården (med sina sju myggbett stora som femkronor) och planterar gräsfrön eller sitter på den nymålade (hade ingen aning om att mormor hade målat den!) parkbänken och luktar på syrenerna.

Gränslös kärlek♥











Bilderna tillhör:hilajns.blogg.se©

Någon enstaka gång kantas morgonens bestyr av guldskimmer.
Det händer absolut inte varje morgon så när det väl sker får man passa på att njuta av varje sekund.
Vilket inte är så svårt när varje steg man tar följs utav ett blont ruffs och de vackraste bruna ögon som finns.

Solskyddsinsmörjning och eksemsmörjning avlöpte utan minsta krångel. 
Hurraropen när naglarna målades rosa med Hello Kittynagellack och när luggen flätades och fästes samman i en hästsvans är inte svåra att ta till sig precis.

Kanske har det något att göra med att det äntligen är fredag imorgon och W ska få följa med en av bästa kompisarna hem direkt efter dagis.
Hon har längtat efter morgondagen ända sen i söndags när J:s mamma ringde och frågade om hon kunde få bli med.

Ibland är det tur att man har en guldmorgon att bära med sig under resten av dagen.
Idag behövdes det mer än någonsin.
Men det är ett annat kapitel... som inte bör tas upp här.

Önskar er en trevlig kväll.








Bilder©hilajns.blogg.se

På väg hem från lite shopping och lunchbesök på Ikea blir jag otroligt nog påbackad.
Inte påbackad så som man kanske kan tänka sig på en stor parkering där överfulla bilar med Ikeakartonger skymmer sikten utan påbackad ute vägen.
Strax framför mig kör en silvergrå volvo.
Två stycken sitter i bilen och väl ute på stora vägen från Oslo ska jag svänga av höger för att köra in mot stan alltså ligger jag inte mitt i vägbanan utan mer åt höger.
Det går sakta framåt då bilen framför kör mycket sakta och med en tveksam inställning.
Dock ligger de mitt i körbanan och visar noll tillstymmelse till att vilja svänga höger dit vi ska. De blinkar alltså INTE.

Jag bromsar in då de framför gör det. De står då ungeför mitt för min avfart så jag kan inte börja min sväng förrän de har bestämt sig.
Helt plötsligt börjar de backa. Rakt mot mig och W.
Även om det går sakta så upplever jag inte det så sittandes i bilen tillsammans med W.
Jag slänger en blick i backspegeln för att se om jag kan panikbacka. Det kommer en bil längre bort. Jag trycker hårt på tutan medan de backar rakt på oss.
Det kränger till i bilen. Jag vet inte vad jag säger till W men utropar nog några mindre barnvänliga ord och sen slår jag av motorn för att gå ut.
Då kör de i den silvergrå bilen fram igen. Svänger av till höger (dit vi också skulle) och kör iväg.
Efter dem småspringer en gravid småskakig klump. Moi!

En annan bil stannar, vet inte om det är den jag såg i backspegeln, och undrar vad som hänt. De lånar ut en penna och jag skriver ner det memorerade registreringsnumret. De utrrycker även sin beklagan över det smitande paret och önskar mig lycka till med fortsättningen.

Väl hemma letade jag rätt på vem bilen tillhör. Sökte ägaren på eniro och fick upp tre med samma namn i Säffle som de tydligen bor i.
Chansar och ringer det första namnet. Inget svar.
Alltså är de inte hemma tänker jag och letar rätt på ett mobilnummer.
En man svarar, jag frågar om namn och om han äger en silvergrå volvo vilket han gör.
Jag rabblar upp vad som hänt och han säger att hans fru körde (det märks tydligt att det är sas långt gångna pensionärer jag pratar med).
Jag berättar vad det blev för skador på min bil och frågar om de erkänner olyckan (om inte så gör jag en polisanmälan hotar jag med) och varför de smet från olycksplatsen.
Hela tiden sitter W bredvid mig vid köksbordet och tycker att det är jättespännande. Hon är helt säker på att polisen ska komma och hämta de två gamlingarna i den elaka bilen som backade på oss.
Mannen, som låter som hundra år i telefonen, tar på sig det hela. Det som skrämmer mig är att ingen av dem, enligt vad de säger, har en susning om att de backade på mig.
De varken såg mig, kände tjongen i bilen när törnade mot mig eller hörde tutningen som var en enda lång siren.
Skrämmande!

Nu ligger ärendet hos försäkringsbolaget.
Bara att hoppas på att det förvirrade paret erkänner så jag kan lämna in min lilla sportbil för lackering och ny lampa och slipper självrisken på 3000 kronor.

Om man varken hör eller ser borde det vara förbjudet att köra bil!
Kan inte låta bli att tänka på vad som kunnat hända om det hade blivit en seriekrockseffekt så vi dessutom hade blivit påkörda bakifrån.  
Usch!

Tänk att jag är mamma till denna underbara tjej♥

Bild©hilajns.blogg.se

Sen är det ju alltid trevligt att bli lite uppvaktad...
Dagen, eller kvällen rättare sagt (trodde att jag var bortglömd), bjöd på en blubbis målad i favoritfärgerna rosa och grönt med ett litet hjärta runt halsen samt två stycken Trisslotter. 

Återstår bara för mig att skrapa fram en summa med en himlans massa nollor innan jag snubblar i säng och ägnar natten åt att drömma om mitt nya kök.


Bild©hilajns.blogg.se


 

Man kan ju tro att mina tankar endast kretsar kring barn, barnrum och grönfärgade ting nu förtiden...
Så är det inte.
Tvärtom. 
Jag är mitt uppe i en jobbgrej som tar ganska mycket tid och energi utav mig. Tid och energi som jag skulle kunna använda till så mycket annat betydligt trevligare inom jobbet nu med tanke på att jag ska vara därifrån under såpass lång tid som det ändå blir i samband med föräldraledigheten.
Men nu har jag snart gjort allt jag kan och därmed får det vara nog.
Även om många av detaljerna smärtar.
Ska blunda och inte öppna ögonen förrän i oktober/november 2009. Får se vad det finns att se då och ta vidare beslut därifrån.
Fast innan jag blundar finns det en liten del kvar av förberedelser kvar att fixa med. För än så länge är jag inte helt slutkörd (även om jag märker att det finns mindre och mindre kvar utav mig) utan ska göra allt jag kan för det jag har rätt till.

Försöker att lägga fokus på allt annat som finns runt omkring mig och då magen är en stor del utav mitt liv just nu så blir det många tankar och minuter som ägnas åt allt kring den lille krabaten som bor där inne.
Just nu har jag ganska stort fokus på den mer lätsamma och roliga biten, dvs det lilla rummet på ovanvåningen, så här kommer ytterligare en liten grej jag har kikat på...



En supersöt djungelmobil i blått och grönt från busigt.se
På deras hemsida finns det även helt ljuvligt söta barnkläder i plyschmaterial.


 

I väntan på att de förbaskade listerna ska fastna längs väggarna har jag börjat spåna på lite saker att fylla det lilla rummet med.
Är ganska säker på att det är färgen grönt som ska få en framträdande roll.
Började med att spana in vad Ikea har att erbjuda för gröna saker som kan kännas lockande och smarta.


Bilder:Ikea.se Kollage:hilajns.blogg.se©

1. Matta Hampen 2. Förvaringsmöbel Trofast 3. Liten Back till Trofast 4. Stor Back till Trofast 5. Krokar Bästis 6. Frotté med huva Barnslig 7. Bäddset till spjälsäng Barnslig Flodhäst 8. Nattlampa Spöka 

Inte för att min blogg är värd en hiskelig massa pengar men jag är glad för det lilla jag får så därför har jag beslutat mig för att sälja.
Nån som är intresserad av att köpa en relativit ung blogg med en massa snurrig text som mestadels handlar om att flytta runt saker i hemmet, klippa och klistra och om en tonåring i en fyraårings kropp alltsammans kantas av en himlans massa bilder av varierande kvalité tagna av den gravidstånkande mamman.

Ovan beskrivna blogg är värd

En liten kul grej man kan fördriva tiden med.
Kika in på bloggvärde.

... till lillebrors rum.
Tre strykningar (trodde att det skulle räcka med två men ack vad fel jag hade) med vit väggfärg och tapeten Dino är nu på plats.

Efter att ha övertalat sambon om att jag hellre går under (att överdriva har alltid legat mig varmt om hjärtat) än sätter tillbaks de gamla, mindre fina (läs fula), bruna listerna från 1974 inhandlade jag igår vit 12x56 sockel som med lite hjälp från samma sambo kan komma på plats under den här veckan kan jag nu börja tänka på det roliga, nämligen att införa lite färger, i rummet.


Bild:Hilajns.blogg.se©

Ska passa på att surfa runt lite bland shoppingsidorna medan W ser på Bollibompa. Vill gärna ha en grön matta, kanske någonslags förvaring och gardiner m.m.
Tänker inte köpa på mig en massa grejer så här tidigt men det behövs ju inte så mycket för att göra rummet lite mysigt och personligt.

Om det inte varit för att lillebrors tapeter låg och väntade på Colorama så hade jag nog valt att stanna hemma idag. Är enormt trött och snorig och hade tom lite feberkänning imorse.
Antar att det beror på att jag tillbringade tisdagen i konstant drag. Blev ju lite nojjig när jag målade väggarna i det blivande barnrummet, trots att det var vattenbaserad färg och jag hade frågat i affären om det var ok att måla med den när man är gravid, för att inte tala om sen när jag och farfar K skulle tapetsera cover up tapeten och limmlukten låg som en tjock dimma i hela rummet.
Nej full luftcirkulation var det som gällde och även om jag jobbade ganska hårt så frös jag faktiskt lite grann.

I vanliga fall hade jag hällt i mig Echinagard nu men som gravid är inte det lämpligt. Köpte ganska mycket frukt på Willys men det är svårt när man inte tål citrusfrukter som jag iallafall har fått tutat i mig innehåller massor av c-vitaminer. 
Stannade på Apoteket på hemvägen och köpte Niferex då min trötthet förmodligen beror på mitt ständigt sjunkande järnvärde. Mår ju inget vidare i magen av att äta de där järntabletterna men jag ska ge dem ännu en chans. Så här vill jag inte må resten av tiden och dessutom behövs det ju en hel del energi när det väl är dax, s.a.s.

Tillbaks till där jag började- tapeterna hade alltså kommit idag.
Vilka det blev...?
Det var inte lätt. Stod mellan "Dino" och "Nova" (i en färgsättning med klara färger som grönt, rött, blått m.m). Båda från Sandbergs kollektion Emma & Milton.
Bestämde mig tillslut för Dino.
Känns redan som en klassisk, mycken köpt, barntapet (även om expediten på Colorama sa att det inte är många som köper den i vår stad) då den florerar lite här var bland barnrum på nätet.
Valde den med svarta dinosaurier så rummet kommer alltså bestå av svarta och vita väggar.
Till detta kan man ha vilken accentfärg som helst. Dessutom är det enkelt att förrändra hela rummets karaktär allt eftersom lillebror blir äldre genom att byta färg, om man nu skulle vilja det. 
Tänker mig gardiner, bäddsett till spjälsängen, matta kanske krokar m.m. i färg. Vilken färg har jag ännu inte spånat färdigt om.

Imorse tapetserade jag färdigt det allra sista runt elementet med cover up tapeten så imorgon är det fritt fram för min kära sambo att hjälpa mig få upp Dino på väggen.
Så spännande:)

Efter att i helgen flyttat ut det äldsta bonusbarnet till det sk hångelrummet började jag under gårdagen med renoveringen av hennes före detta rum.
Det som ska bli lillebrors rum.

Caffe latte och chokladfärgen som väggarna tidigare bestod av är ett minne blott. 
Två av fyra väggar har strukits med vit färg och de andra två har tapetserats med en sk .cover up tapet som är en ganska tjock tapet som man sätter på väggar där det finns strukturtapet för att få en slät yta som man sen tapetserar den slutliga tapeten på.
Jag har aldrig tidigare ägnat mig åt att fästa tapet på väggar men under L:s pappas övervakning och med lite hjälp kan jag känna mig både duktig som orkade pusta runt med magen i vädret samt nöjd med resultatet så när som på runt det nyskapade hörnet där garderob så småningom möter vägg som jag fick för mig att tapetsera in.
Men jag tror inte att det kommer att påverka det slutgiltiga resultatet allt för mycket.

Kanske ska tillägga att denna första tapet är en sådan där man sätter limmet på väggen och som inte kräver någon som helst mönsterpassning.

Nu ska jag tillsammans med W (som heter Anna i leken) gå på kalas och fira mjukiskaninen Pontus som fyller sex år. Efter läggning blir det en andra strykning av väggarna i lillebrors rum. Om jag inte somnar under läsningen av kvällens saga vill säga!


Bild:Privat©

Denna vackra lilla tjej har idag haft en tuff dag eller som hon själv säger: "den här dagen var ingen bra dag".
Imorse var hon blyg och ville inte delta i upptäckarnas aktiviteter.
Det gick så långt att hon grät sa att hon ville sluta upptäckarna. Enligt henne själv var hon blyg och tyckte därför det var jobbigt att lämna mig och vara tillsammans med andra människor.
Efter en timmes närvaro av mig så hade blygheten släppt såpass mycket att vi kunde skiljas åt.

Halv två idag var det dax för utvecklingssamtal på dagis.
W ville inte att vi skulle åka dit. Sedan en och en halv vecka tillbaks frågar hon ofta om hon ska till dagis kommande dag, säger att hon inte vill åka dit och att det inte är roligt.
Däremot går det alltid bra när hon väl är där.
Det är bara ett fåtal gånger som hon säger att det inte varit kul när jag hämtar.

Jag tog upp detta med dagisfröken S som berättade att fröknarna hade pratat om W en del förra veckan och förstod på henne att det är något som inte känns riktigt bra.
På W:s avdelning är det barn i blandade åldrar. Allt från ettåringar till de "stora" barnen som ska fylla fem år eller redan har fyllt fem.
W tillhör denna sista kategorin barn. Det gör även två killar och två andra tjejer.
Nu är det så att dessa två killar och två tjejer har känt varandra väldigt länge (de har gått på samma avdelning sedan de var små) samt att deras föräldrar hjälper varandra med hämtning på eftermiddagen.
Nyligen har någon av föräldrarnas scheman blivit ändrat och därför följer dessa barn med varandra hem något oftare än tidigare.
I förra veckan kom först den som skulle hämta tjejerna och sen den som skulle hämta killarna strax därpå. Ensam kvar blev W som är lika stor som de men inte får gå hem och leka tillsammans med någon någongång.
Då hade hon blivit nedstämd och förmodligen ledsen men utan att gråta gått undan för sig själv.
När fröknarna hade försökt prata med henne om det så ville hon inte.

Yttrligare en sak är att dessa fem barn (med W) är oerhört starka barn så ingen ger med sig i första taget så konflikterna duggar tätt. Tjejerna leker jättebra så länge de är bara två (spelar ingen roll vilken av tjejerna det gäller) men de har svårt att leka alla tre en längre tid. Det slutar ofta med att en av dem lämnar leken men än så länge är det olika vem det är som går undan.
Däremot när killarna är med så går det lättare att vara alla tre tjejer på samma gång.

Fröken S skulle vilja att det forskades på detta negativa fenomen. Varför är det svårare för tre tjejer att leka tillsammans än tre killar?
Varför måste sådant börja så himlans tidigt!? Barnen är ju knappt fem år gamla. Trist att den tuffa verkligheten ska behöva göra sig påmind såpass tidigt i livet. 

Ska försöka prata kring det här och se till att W kan leka med barnen även utanför dagis någongång. 
Som det är nu åker vi hem och sen leker hon med de barnen som bor på samma gata som oss. Dessa är antingen äldre så att de har börjat i skolan eller yngre men går på en annan förskola. 


Bild:Privat©

 

En lördagkväll kan se ut på många olika sätt.
Själv har jag och W efter att ha levererat folk till förfest varit på Ica och handlat tråkiga ting som mjölk, toalettpapper och bananer m.m. 
Som tur var påpekade W ganska omgående att det faktiskt är lördag idag så några lite extra goda ting som läsk, godis och en glass fick också slinka ner i vagnen.

Efter kvällsmys och läggning ska jag nu sätta mig på baksidan i kvällsolen och prata i telefon med en vän. Att prata några längre stunder i telefon är något som jag inte tar mig tid till så ofta nu förtiden. Tyvärr.

En kalldusch för mina svullna och smått ömmande gravidfötter och sen ska det bli skönt att krypa ner i sängen. Är trött och ska upp och jobba tidigt så på önskelistan står en lång natt med massor av sömn.

Önskar er en trevlig kväll.


Bild:Privat©

Idag flödar solen från en klarblå himmel.
Det är varmt i kök och matrum där solen har gassat på sen tidig morgon, något som Hibiskusen som står i vårt ena köksfönster verkar uppskatta.

Nu när den har fått sina tre timmar solljus åker persiennerna ner och lär så förbli tills solen har  förflyttat sig runt husknuten.


Bild:Privat©

Pga vår dåliga hudstatus just nu (eksem som vägrar att ge med sig trots vår och stark sol) har jag och W i dagarna två kämpat med vår lilla deal att inte äta något sådant som vi vet lockar fram de sämsta sidorna hos oss, dvs rött, irriterande och kliande eksem, som till råga på allt gör att man vaknar på natten för att det kliar så förbaskat.
"Vi ska inte äta något som har färgen rött" lyder regeln enligt W.
Det innebär ingen ketchup, tomater, jordgubbar, jordgubbssaft men inte heller apelsiner, apelsinsaft, citroner m.m.
Något som är tråkigt nu när jordgubbsförsäljarna börjar dugga tätt i gathörn och utanför affärer.
W pratar om jordgubbar och är ledsen för att hon inte får äta dem.

Något som däremot går bra för oss att äta är blåbär vilket jag tänkte köpt med mig hem idag men istället fick jag en glasslåda full med björnbär (även björnbär brukar gå bra att äta) av en arbetskamrat.

W var jätteglad i bilen hem från dagis för att hon skulle få äta bären och berättade glatt för L och storasyster om vad hon hade fått för något gott.

Under eftermiddagen och kvällen har vi tillsammans med lite socker mumsat på de goda björnbären.
Nästan lika gott som jordgubbar som vi håller oss ifrån ett tag till tills eksemet har blivit bättre sen har jag lovat att vi någongång under sommaren ska äta jordgubbar men det är skillnad att äta dem vid något enstaka tillfälle och när huden är i god kondition.

Tror jag ska ta några fler bär tillsammans med lite glass nu och sjunka ner i tvsoffan. Det är ju fredagkväll och så mycket mer än så orkar jag inte åstadkomma en kväll som denna.


Bild:Privat©

Inte nog med att jag har ont i min vänstra handled varannan vecka sen en tid tillbaka men måste jag dessutom snava!
Ingen sån där liten snubbling där man under några lååånga sekunder lyckas räta upp kroppen samtidigt som man vänder sig och spanar efter iaktagande ögon utan mer en riktig rejäl framfallssnubbling.
I uppförsläge - i stentrappen - på jobbet.

Om jag tyckte att jag hade ont förut (gravidsvullenheten med vätskebidning gör att min vänstra handled tjorvar vilket den även gjorde när W låg i magen) så är det ingenting mot nu.
Det gör ont när jag öppnar en dörr, när jag kliar mig på ryggen, när jag bär väskan med alla noterna osv.
I väntan på att någon ska förbarma sig över mig med dörrhållning och ryggklining sväljer jag två alvedon för en aningens lindring.

När jag ändå är ute på den negativa cykelvägen (fast jag kan inte cykla för det gör för ont i handleden) kan jag likaså fortsätta med att slänga ur mig en floskel som jag varken brukar använda eller ens tänka på men som jag sen en vecka tillbaks anammar till fullo (för att inte bli galen).
Man kan inte lära gamla hundar sitta.
De blir liksom helt galna när de bestiger ålderns höst. Istället för fokusering kring nytänk, infallsvinklar, respekt andra människors åsikter, arbete och problem uppstår en total förvirring.
Det spanas och vänds kappor åt alla håll och blir mest ingenting rätt uppfattat.
Totalt meningslöst att ha med en sådan att göra.
Dock synd om hundarna, borde heta människor, men då kan det ju inte heta sitta...
Ska sluta med dessa djupa funderingar och försöka avnjuta en hundfri lunch ute i solen.

Hrmpf & Fnys!

Slog till på lite smått och gott (med betoning på smått) vid besöket på Blomsterlandet.
Fick verkligen kämpa för att inte bli shoppinggalen bland all blomsterprakt. Hjärnan jobbar på högvarv med form och färg och jag vill plantera i alla krukor, blomsterlådor och rabatter på en gång. 
Ekonomin begränsar mig.
Att köpa lite i taget och tänka igenom till sista plantan/blomman är inte något jag är speciellt bra på.

Några blommor, planteringsjord, ett litet gulligt betonghjärta och gräsmattegödsel fick följa med hem vid detta första besök.

Helst skulle jag vilja köpa två svarta krukor av modell större till att ha på framsidan vid våra svarta vagnshjul men även detta får vänta ett tag till.


Bild:©number nine on Melon Lane

Om man har dåliga järnvärden som så sakteliga sjunker än mer i kombination med en kropp som inte mår allt för toppen när den matas med järn i tablettform då ska man äta massor av grön mat.
Ikväll äter jag ärter som huvudrätt. Till det har jag potatismos och stekt falukorv.
Undrar om ärter är rika på järn...

Gröna är de iallafall!


Bild:Privat©

Har en gnagande känsla i kroppen idag som inte verkar vilja sluta upp att förfölja mig.
Efter att ha släppt av en skogsutflyktssugen W på upptäckarna imorse åkta jag hem och sjönk ihop vid datorn med en kopp the.
Var så sugen på ett stort glas kaffe med en massa mjölk men de senaste dagarna har jag småpinats av halsbränna så the fick det bli.
Hade ro till att sitta kvar tills jag hade druckit upp men sen gick det inte längre.
Städade det småotäcka badrummet, proppade tvättmaskinen full med sängkläder, bar upp tvätt och hängde tvätt.

Fick för mig att jag skulle ringa till vårt försäkringsbolag och få detaljinformation om samtliga av våra försäkringar.
För två veckor hade vi ett möte med vår bankman och sen dess så har en fundering funnits på ett ev. byte av försäkringsbolag.
Med mina anteckningar framför mig och de utdrag på skissar på nya försäkringar som vi fick på banken så ser det ut som att vi kan tjäna någon/några hundralappar i månaden och ändå få samma, och tom även högre, status vad gäller våra försäkringar.
Mycket för att man får rabatt om man tecknar minst tre försäkringar samt att banken och försäkringsbolaget har en deal som även den ger en viss rabatt.
Tyvärr går det inte att byta villaförsäkringen förrän i november då den löper helårsvis.
Ja, ja, det tål att tänkas på det där.

Nu ska jag ut och plantera det lilla vårfina jag har hitintills har införskaffat.

Ikväll stod en underbar flicka på trappen, iförd solglasögon, och bjöd in till sjuårskalas (underar vart sjuan kom ifrån).
Inspirerad av "Alla vi barn i Bullerbyn" hade hon dukat upp till fest på sitt rum.

Bara att låta sig väl smaka.

Bilder:Privata©tillhörHilajns.blogg.se

Jag har spanat efter nya gardiner till köket en tid nu.
Kollat runt i affärer och på nätet. Bl.a varit ganska förtjust i mönstret Blomma från Mairo.
Som återförsäljare av Mairos tyger finns det endast en affär i den här staden men de håller och flyttar hela sin existens till nya lokaler så det var minst sagt rörigt och svårt att få se tygerna irl då det mesta var nerplockat, på väg till det nya stället eller så hade hon inte hemma så mycket då hon väntade med att ta hem tills de hade flyttat till den nya butiken. 

Rastlös som jag är så tycker jag att det är trist att behöva vänta på att få byta de mörka panellängderna till något ljust och mer somrigt och började spana runt ännu en gång på stan.
Besökte samtliga affärer som säljer tyger och otroligt nog fastnade jag för tyget Hundkex på Village.
Det fanns bara färdiguppsytt som panellängd, 70x2.40, men jag har ju symaskin hemma så gladeligen köpte jag med mig fyra panellängder hem och satte saxen i dem och sydde om dem till två kappor.

Hade tänkt mig att ha kappor utan det minsta rynk men jag ändrade mig när jag provhängde dem. Tyget är ganska tunt och mönstret lite böljigt så det passade bättre att ha lite veck tyckte jag.

Både köket och matrummet blev mycket ljusare när det kom upp kappor istället för panellängder och det vita tunna tyget känns fräscht nu när våren är här.


Datorspelande dotter kom visst med på bilden...

Fler bilder från matrummet.



Furuskänken som väntar på att bli vitmålad. På bilden syns också Mauritz vår småbitska undulat.

Litet hjärta från Burka design.

Lite från Cult design.

Köket.







Ett försök till en helhetsbild.

Det kanske märks på mina inlägg att jag inte scrappar eller kortar särskilt ofta nu förtiden.
Det är inte så att jag har tappat intresset för skapandet utan glädjen finns fortfarande kvar. 
Jag tycker fortfarande att scrapping är en underbar, kreativ och kul hobby som skänker mig en alldeles speciell välmåendestatus när jag väl stänger in mig i pysselrummet (läs klädkammaren) och ägnar mig åt den.

Tyvärr händer det alldeles för sällan nu förtiden att jag sitter där bland alla härliga och inspirerande papper.
Att vara gravid, jobba heltid, göra familjekarrär och allt annat som finns på dagsschemat tar stor del av min tid och när kvällen kommer och jag inte jobbar och det mot all förmodan skulle vara lugnt i huset så tryter orken.
Jag somnar i soffan eller släpar mig uppför trappen till sängen.

Så är det just nu men det blir väl bättre antar jag när väl lillebror väl har puppat färdigt sina 40 veckor i mitt inre och ploppar ut
Då ska jag auktionera ut hela klädkammaren på Tradera!

För en tid sen hade jag lyxig egentid som jag uttnyttjade till att dejta LB för lite scrapping. Dagen resulterade i tre layouter som jag gjorde slutfinishen på häromdagen.
Samtliga tre skiljer sig något från mina tidigare lo:s då jag har använt mönstrade papper som grund istället för cardstock som jag annars oftast använder mig utav.

Ni får ursäkta den halvtaskiga bildkvaliten (tänk om jag hade en scanner...).






"Varje flickas dröm" är liftad från en lo utav Badanka.

Bilder:Privata©

Äntligen är den här.
Den femte månaden som med sin bländande sol, milda luft och spirande grönska gör livet lite enklare att leva.

Valborgskvällen bjöd på både finstämd sång (jag är otroligt nöjd med körens insats), besvikelse över det dåliga ljudet från det inhyrda högtalarsystemet, en brasa som levde sitt eget liv och försatte halva backen i tjock grå dimma och två mindre normala (med betoning på mindre) män som sprang omkring och spred oro med sitt skrikande och bl.a beordrade mig att avbryta mitt i en körsång. Något jag lyckligtvis kunde ignorera och fokusera bort.
Med andra ord, det var precis som det brukar vara på Valborgsmässoafton, ja om man räknar bort de där karlarna då förstås.

Dagens jobb är avklarat och nu är jag ledig både fredag och lördag. 
Dagar som ska ägnas åt bakning, lite fix här och där i huset, någon mindre utflykt tillsammans med W och lite annat smått och gott.
Just nu byter L till sommardäck på våra bilar och jag tänkte börja mina bakplaner med att göra kolakakor.

Önskar er en trevlig första majdag.


Bild:Privat©