Hemma igen och 250 kronor fattigare.
En flaska Mollipect och lite fet creme till mina och W:s händer är vad man får för den summan *fnys*.
Första kontakten med vår familjeläkare kändes sisådär. Jag har fått för mig att vår familjeläkare heter Tom och är en mycket sympatisk medelålders man som har träffat W två gånger men honom har vi varit hos då vår riktiga familjeläkare varit ledig. Vår familjeläkare är en hon som heter J och pratar med låg släpig stämma. Förrutom W:s hårda hosta tog jag upp problemen med vårt eksem men när jag berättade om W:s sönderkliade finger så kom hon så sa hon att det är nog inte eksem utan låter som, ja jag kommer inte ihåg vad för ord hon använde. Jag stod på mig och sa att vi har samma symptom som även visar sig i armveck och knäveck och att W har varit hos doktorn sen hon föddes för sina eksem. Det finns ju dokumenterat vad det är hon (och jag) har. Då gav hon med sig och sa att vi kunde få en akuttid nästa onsdag klockan elva. Akuttid!?! Inser att jag inte förstår detta med ordet akut inom läkarvården. Jag bad inte om en akuttid men fick en först om en vecka. *Fnys* igen.

Nu skiner solen och det vore kul att plantera blommorna som står på altanen och häckar men det hinns inte med nu. Snart dax för avlösning här så jag kan åka och jobba.
Fotade mina mjölkkannor. Är dock lite spretigt i krukorna men det blir finare när blommorna växer till sig lite, blommar och börjar hänga ner över kanterna.