När äldsta bonusbarnet flyttade ut i det rum som har kallats "hångelrummet" här hemma drog det med sig, förutom några blocketannonser och besök till tippen, även frågan vad vi gör med det STORA skåpet.
Det stora skåpet kommer urspungligen från L:s mor och far men har tillhört oss sen 2001 då vi flyttade till vårt förra hus. 

På den tiden var skåpet dalablått till färgen och innehöll mestadels sänglinnen och dukar. 
Visst tyckte jag om skåpet redan då men samtidigt så är det såpass stort och vi hade inget bra ställe att ställa det på där det kom till sin rätt så platsen blev en ganska undangömd plats.  
Sen lever skåpet sitt eget liv litegrann. Det knarrar och knakar i det och med en stor portion fantasi kan man ställa sig framför det, blunda och glänta på dörren till den vita häxans värld i landet Narnia (inte något jag har berättat för W om).

När vi flyttade till vårt nuvarande hus fanns det ingen plats för det samt att jag var ganska trött på det så när L ville plocka bort dörrarna, måla det vinrött och ha det ute i hångelrummet som musik och mediamöbel sa jag inte nej.

När E flyttade ut i rummet för ca tre veckor sedan dök återigen frågan upp om vart vi gör av skåpet.
L ville behålla det vinrött och släpa upp det på andra våningen och placera det i allrummet för att förvara noter m.m. i det (sådant som står i bokhyllan där uppe nu). 
Allrummet på ovanvåningen är ett av de rum (och tvättstuga och kök och klädkammare) som vi pga tid, ork och ekonomi inte har renoverat (förrutom att måla tapeterna vita). Möblerna där är ett hopkok som jag skarpt ogillar och inte skulle tyckt precis mer om av att klämma in ett stort skåp längs ena väggen. 

Det fanns dock två grejer som vi saknade rejält i huset enligt mig. Nämligen förvaringsskåp i köket och ett vitrinskåp.
Tanken var född (jag flyttar vinglas m.m. till skåpet och frigör plats i köksskåpen) och jag högg in med sandpapper på skåpet.
Efter två lååååånga strykningar med härlig vit färg skruvade pappa tillbaks beslagen när de var på besök för någon vecka sedan och sen släpade vi in skåpet i matrummet. Ut åkte furuskänken och skåpet fick ta plats på den enda fungerande väggen för det.
Visst är det så att om jag ska vara riktigt ärlig så tycker jag fortfarande att det STORA skåpet behöver mer utrymme men det fungerar ändå någorlunda bra på det nya stället. 
När det kommer till förvaring är jag däremot supernöjd. Det slukar vinglas, glöggmuggar, vaser ja t.o.m. hela serviser och ingenting blir dammigt eller måste stås till allmän beskådning för dörrarna döljer allt.

Sen tycker jag mycket mer om det som vitt än vinrött, även om det skulle behövas ytterligare en strykning med penseln om jag ska vara ärlig... 








Bilder:hilajns.blogg.se©