Överkast är en bra grej tycker jag.

Att lägga på överkastet och dölja våra mindre fina bäddset är en befrielse.
Att man samtidigt hindrar små barn från att gnida in snor i mammas och pappas kudde, att torka små kletiga fingrar på täckena eller gömma hårda legobitar under dem är en liten bonus :)

Vi har ett billigt överkast från Ikea.
Visst har jag sett otroligt många fina i butiker men att köpa ett sådant för många pengar befinner sig ofantligt långt ner på prioriteringslistan.

Vårt är tunt, vitt och diskret. Är lätt att rulla ut över sängen (det ligger ihoprullat till en lång korv vid fotänden på nätterna) när siste man lämnar sovrummet på morgonen.

Jag tycker det är underbart att komma upp på ovanvåningen och se att överkastet ligger på sängen i sovrummet.
Att slippa se dessa knöliga sängkläder som med sin rörighet inbjuder till att man kan lägga både använda kläder och annat i sängen.
Men - att vår säng är bäddad händer långt ifrån varje dag.

Det är väl bara att bädda den kan man tycka.
Jo men siste man att lämna sovrummet är inte jag.

När jag tassar ut därifrån vid sextiden sover det fortfarande någon (och om inatt ibland två) i sängen. 
Därefter går morgonen i ett rasande tempo och om allt klaffar sitter vi i bilen i exakt precis tid till att hinna gå in på dagis när frukosten serveras.

Alltså finns det ingen tid från det att jag går upp till att hinna med att bädda sängen om man ser det krasst.

Han som fortfarande sover när jag går upp, han tänker inte på om sängen är bäddad.
Eller, jo han kanske märker det, men han bäddar den oftast inte.
Han verkar tycka att det är knöligt med överkast.
Att det är jobbigt att lägga på det och krångla med sådant på morgonen när man ändå ska vara på jobbet hela dagen.

Alternativet skulle vara att krypa ner i sängen när överkastet ligger på.
Det skulle passa mig som är väldigt frusen om kvällarna...

Jag inser att detta är ett ilandsproblem... men nog kan man väl få ägna även sådana en tanke ibland...?

När jag ändå pratar sovrum så vill jag nämna den underbara tavlan från Isa Form som vi har ovanför byrån.
Motivet heter "Det nya livet" och färgerna är olika grå nyanser som matchar resten av rummet som har färgerna grått, vitt och några få rosa accenter här och där.
Efter en natt när man delat säng med många fötter i olika storlekar kan man iofs undra lite över hur det kan se så mysigt ut på bilden och vara så kaotiskt i verkligheten.

Fondtapeten som hamnade på snedväggen när vi flyttade in är väl inte lika populär hos mig i dagsläget (kanske kan önska mig en omtapetsering av tomten) som den var då för några år sen (om jag inte minns fel så var det sambon som proppsade mest på just den då men detta kanske jag borde låta vara osagt...).
Av tapetresterna tapetserade vi även de fula garderobsdörrarna vilket var en bra budgetlösning då de var rejält fula och slitna i sig själv.

Som ni ser så har adventsbelysningen redan kommit fram i fönstrena.
Stjärnlamporna är diskreta så därför tyckte jag inte att det gjorde något.
Det är nog så att jag känner lite stress inför den här julen som arbetande tvåbarnsmor till skillnad från de två senaste åren då jag varit mammaledig.

Skenet från dem är alldeles lagom för att det ska ge en sådan där mysig adventskänsla och det är ju faktiskt första advent nästa helg!

Det närmar sig att öppna den första luckan i advenstkalendern berättade W för mig imorse i samma mening som hon påminde mig om att vi måste baka lussekatter och göra pepparkakshus.

Kanske är lika bra att vi börjar så smått om vi ska hinna med allt...

Det omtalade överkastet:



Bilder:Privata©HUSnrNIO

Igår kom den beställda tavlan från Isa Form på sin plats ovanför Malmbyrån i sovrummet.
Valde färgen grå vilket var ett bra val. Den ljusgrå och den lite mörkare grå var precis rätt för rummet.
Visst var den fin i andra färgsättningar men mitt val ger ändå möjlighet till att byta accentfärger i rummet efter humör och tycke.

Tavlan går att få med text och varierat antal fötter.
Jag valde bort texten och låter fötterna få tala för sig själv. Eller - W berättar gärna vems fossingar det är på bilden.
"De STORA tillhör pappa, de mindre mamma, de som är minst nästan är mina och de små är lillebrors som inte kan gå själv".
Jajamensan!
Men om jag ska vara riktigt ärlig så är det nog inte ofta som det kommer att se ut sådär hemma hos oss.
Jag sover urdåligt de ganska få gånger jag måste dela säng tillsammans med L och W.
Tanken på att dela säng med en snarkande sambo, en vilt sovande dotter OCH en blöjbebis får mig nästan att hyperventilera (ja, jag har lätt för att överdriva).
Nä tacka vet jag en säng per människa.

Med det inte sagt att det är något fel att sova tillsammans med sina barn. Varje familj gör på det sättet som passar dem bäst.



På den här bilden ser man även en glimt av rullgardinen Tupplur (från Ikea) som vi fick på plats i helgen. Allt för att mörklägga rummet för att kunna sova gott. Lyckligtvis kommer den kommande gardinen att dölja upphängningen av rullgardinen.



Bilder:hilajns.blogg.se©

Dagen har passerat och jag med den även om det känns som att jag lever i en dimma.
Den enorma trötthet jag känner såhär mot slutet av graviditeten beror dels på mitt dåliga järnvärde men även på min envishet att göra allt som jag i normala fall, alltså icke gravid, brukar gör under en dag.
Jag kämpar på med järntabletterna och har nu även börjat mumsa på torkade aprikoser. Något som barnmorskan sa skulle vara bra.
Fick tips om hallon och jordgubbar men jag, liksom W, tål inte att frossa i de röda läckra bären.
Nä aprikoser får det bli. Nu är påsen slut så imorgon får jag köpa nya.

När jag väl tog mig ur dvalan fram mot tolv idag (att lämna sängen och de närmast följande timmarna är just nu de jobbigaste) så har jag och hunnit med både tvätt, dammsugning och badrumsstädning.
När väl de tråkiga sysslorna var avklarade ägnade jag och W oss åt att fika och skruva ihop Ikeamöbler.
Tänk vad bra det är med en dotter att dela sina Ikeastunder med som dessutom har en Brio Bultbrädehammare att låna ut vid behov.


Vårt byte av resårbottnar, från en hel 160 cm till två stycken 90 cm i olika fasthet, har dragit med sig en hel del annat än bara själva sängbytena. 
Funderingar på ny sängram, sängbord och byrå snurrar i huvudet på mig.
Efter en del spaning på Ikeas sängbord och på nätet beslutade jag mig tillslut för samma serie som vårt soffbord i vardagsrummet, nämligen Svalöv.
Egentligen är det inte ett sängbord utan ett sidobord men blandningen av stål och vitt tyckte jag passade bra tillsammans med fondväggen i sovrummet. Sen är bordet väldigt stabilt och har bra mått dessutom.

När det gäller sängram så har jag alltid tyckt om Ikeas vita Malm men i februari tog de bort den vita varianten ur Malmserien och här i Värmland verkar det totalt omöjligt att hitta någon begangnad så jag får helt enkelt tänka om. 
Snedtaket i sovrummet gör att det inte är aktuellt med någon hög sänggavel.
Har kollat på tyggavlar på Ikea och lite varstans och funderar på om vi inte ska försöka göra en egen.
Hur svårt kan det va egentligen att få till en mdf eller massonitskiva, klä den med först skumgummi och sen tyg, häfta alltsammans på baksidan och sedan fästa den vid huvudänden på resåbottnarna...
Får se vad vi kan åstadkomma under veckan.
En sak är säker iallafall - även om det är tomt på möbler m.m. i sovrummet så är det underbart att sova i en större säng!

Några bilder på det ännu icke färdiga sovrummet (tyvärr fotade jag inte i dagsljus så bilderna är lite mörka).
För er som undrar - nej vi manglar inte våra sängkläder för vi har ingen mangel och ja nya vita påslakan och ett överkast står högt upp på shoppinglistan.



Bilder:Privata och tillhör hilajns.blogg.se©