Vad var det på faten?
Respektive kaka är länkad till recept.
Mintrutor
Syltkakor
Kokostoppar
©HUSnrNIO
Muffins med frosting
©HUSnrNIO
Mördegsstjärnor
Enkla maränger (recept hämtat från "Sju sorters kakor")
Kanelkakor
Chokladbollar
Choklad och jordnötsgodis (syns främst på bilden)
©HUSnrNIO
Kanelbullar
©HUSnrNIO
Tårtorna är sockerkaksbotten med olika fyllningar.
1. Jordgubbssylt blandat med grädde, marsankräm, lite mera grädde och lock av marsipan.
2. Som ovan
3. Mosad banan, marsankräm, lite mera grädde och lock av marsipan.
Som dekoration har jag kanderade rosenblad, florsocker och chokladbokstäver/siffror.
Det fanns även en fjärde tårta där jag hade marsankräm, mosad banan, ananas och spritsad grädde ovanpå. Denna tårta fanns med i bilen som mina föräldrar krockade med så de smakerna får provas en annan gång.
©HUSnrNIO
2009-01-29 kl 10:39:22
En prins i klänning
Har suttit och plockat ut lite bilder från dopet som ska framkallas och skickas hem till min mormor som vistas på sjukhus.
Redigerade några av dem lite smått i photoshop och kunde inte låta bli att sätta ihop ett litet kollage med bilder från gårdagens köksbordsfotosession när jag ändå hade programmet öppet.
Valet av dopklänning till M var enkelt.
När W döptes lånade vi klänning på min arbetsplats och det gjorde vi även nu.
Visst kan jag tycka att det vore underbart att ha dopklänningen hemma och den kanske kunde gå i arv men då jag älskar linneklänningen som KL har sytt så var valet enkelt.
Samma klänning hade alltså W på sig när hon döptes i april 2004.
Klänningen har broderade blommor på livet i beiget och vitt.
Runt nederkanten av klänningen återkommer dessa blommor och finns med runt hela.
Enkel i modellen och otroligt vacker tycker jag.
©HUSnrNIO
Inatt har min förkylning tagit omtag på mig så nu blir det en halvotäck shot bestående av kokt vatten, honung och pressad vitlök.
Yammi!
Fotad kille
När W döptes så var jag så dum och lånade inte med dopklänningen hem för fototagning.
Något jag som fototokig ångrat flera gånger.
Den här gången såg jag däremot till att få med den underbara linnedopkläningen (som även W döptes i), skapad av en kvinna i min kör, hem och idag har vi haft fotosession här hemma.
Med hjälp av Ikeas badbalja, lite kuddar och svart tyg har jag och M huserat på köksbordet i förmiddags till konstiga blickar från två stavgående förbipasserande pensionärer.
Förhoppningsvis lyckades jag fånga ett eller flera ögonblick som jag kan använda till doptackkort.
©HUSnrNIO
Lilla M:s dopdag
Den efterlängtade dopdagen i lördags blev en fin dag.
Vad lyckligt lottad jag är som har sådana vänner som gjorde att M:s dopgudstjänst blev den fina, lugna, ljusa och minnesvärda högtid som jag önskade.
W ville inte sjunga om inte jag spelade och hon ville stå bakom flygeln så ingen såg henne. Men det var lätt ordnat. Jag spelade och hennes ljusa och tonsäkra röst ljöd i kyrkan.
E sjöng "Älskade barn" med assistans utav LC (som spelade) eftersom hon blev rörd till tårar.
Efter dopgudstjänsten bjöd vi in till dopkaffe i kyrkans café.
Äntligen fick de hembakta kakorna och tårtorna plockas fram och bjudas på...
Presentbordet var fullt utav härliga presenter till lilla M som W glatt hjälpte till att öppna med suckar för att hon själv skulle kunna tänka sig att ha hälften av grejerna.
Han fick bl.a kläder, nappburk från Cult design, en Brio lära-gå-vagn, mjukisdjur, underbara och roliga böcker, pengar, en namntavla från Isa Form, en lära-gå-stol, billkkuddarna från Åhléns, byggklossar, servis och till alla presenter fanns det ju självklart ett fint kort med några handskrivna rader att spara.
Själv var jag från en halvtimme före dopet och under resten av dagen halvt frånvarande.
När det är en halvtimme kvar till dopet får L ett telefonsamtal från min mamma (min mamma och pappa skulle åka till dopet i sin bil eftersom vi andra skulle vara där lite tidigare).
Jag som har fullt upp med M och sången i kyrkan förstår inte vad som händer förrän en stund senare när MÅ kommer och ursäktar sig att hon är sen pga en olycka. Det tillsammans med att jag tyckte att det var konstigt att G kom med grejer ur min mammas och pappas bil in i kyrkan får mig att förstå vad som har hänt.
Jag ger M till någon och rusar ut tillsammans med MÅ som är präst.
Springer med dunkande huvud mot ambulanserna och polisbilarna bakom kyrkan.
En bil har kört i hög hastighet rakt in i min mamma och pappas bil.
Min pappa har skärsår på armen och handen och min mamma sitter redan i ambulansen och klagar över smärta i sidan men annars mår de bra.
Mamma åker med ambulansen och kommer i slutet av dopkaffet till kyrkan. Pappa är med hela dopet.
Jag är tacksam över att de lever men att stå där framme och se pappa sitta ensam var jättejobbigt.
Tankarna maler på om vad som kunde hänt, vad de gör på sjukhuset med mamma osv och fortsätter så resten av dopet.
Det är då som alla dessa människor runt omkring blir så viktiga.
Som att rensa ur en mosad bil, att se till att pappa plåstras om när det blöder igenom, att jag kände mig trygg med alla som var med i dopgudstjänsten osv.
Idag är mina föräldrar hemma i skåne igen.
Min storebror kom och hämtade dem igår då min pappa inte orkade hyra bil och köra de 43 milen hem, trots att han är yrkeschaufför. De är trötta men mår bra trots allt.
Min mamma fick se filminspelningen från dopgudstjänsten.
Lilla M:s fina dopdag!
©HUSnrNIO
Bilder från dukningen, kakbordet, tårtorna, en finklädd W och morfar med lilla M.
Kristyr
Små bilder på dopbarnet (som inte är så suddiga som det ser ut på den förstorade bilden) fastsatt på små pluppar (ca 3 cm) gjorda av kristyr att läggas på borden vid lördagens dopfest.
Jag har gjort kristyren extra fast och sen har de legat på tork i två dagar så nu är de stenhårda och går inte sönder om man tar på dem. 
©HUSnrNIO
Jag har också skurit till små gröna dubbelvikta lappar och skrivit vad det är för kakor och de olika fyllningarna på tårtorna vi bjuder på. Vet ju med mig att bland gästerna finns t.ex de som är allergiska mot jordgubbar och med en liten lapp bredvid slipper man svara på frågan om vad det är för tårta.
Är så inställd på antalet gäster att jag skar till 36 lappar av bara farten men inte har jag bakat 36 olika sorters kakor heller!!!
Älskar, älskar inte
Kanderade rosor som dekoration på doptårtan är vackert tycker jag och tog med mig W och M till blomsteraffären.
Väl där var det lång kö (verkar vara många som fyller år den 14 januari) men det gjorde ingenting för alldeles bredvid kassan fanns det en stor vas full med vide.
W var alldeles fascinerad av de mjuka duniga små videungen som hon kallade dem. Hon talade om för alla som fanns i affären (hon pratade lite högt) att nu skulle hon stå där och känna på dessa ända tills det var vår tur att betala blommorna för det är sådana som hon ska sjunga om på lillebrors dop.
När vi skulle gå därifrån ville hon att vi skulle köpa med oss hela vasen.
Jag lyckades dock avstyra operation "rädda videungen från blomsteraffären" med att börja prata om smarrig fika.
På kvällen kanderade vi rosenblad och några av de gröna bladen.
Egentligen ville jag haft gröna rosor men det fanns konstigt nog inte...!
De röda kändes inte alls bra, de gula hade för små blomblad, de vita var visserligen jättevackra men jag funderar på att ha vit dekormassa på tårtan och då syns de inte så föll valet tillslut på två svagt lilarosa rosor.
När man ska kandera något blandar man äggvita och vatten (en äggvita och en msk vatten).
Man bryter försiktigt av rosenbladen. Ungefär som när man var liten och gjorde "älskar, älskar inte" bara att nu kostar det 40 kronor per blomma att få veta att han inte älskar en.
I blandningen doppar man sen rosenbladen och låter dem rinna av något på tex bakplåtspapper. Sen strör man socker över dem.
Eller så kan man göra som jag, tappa hela sockerpåsen på dem, så att man får springa in till grannen för mer för att kunna slutföra projektet.
Sen är det bara att sockra på den andra sidan och låta dem ligga på tork i tolv timmar.
Rosenbladen håller i kylskåp i ca en månad.
Bilder:Privata©
Dopkonfekt
Idag har varit en dag med lite förberedelser inför det kommande dopet (ni som tycker att jag bara tjatar dop kan sluta läsa här).
Snoriga (inatt blev M förkyld) gjorde vi en snabbshopping på stan (min magsjukeskräck som är större än någonsin i den här månaden hindrar mig från att strosa omkring bland folk) .
Medan L shoppade kalsonger på Dressman stod jag och W på Panduro och beundrade vackra sidenband.
Tillslut föll valet på ett vitt smalt band och fyrtio cellofanpåsar.
Blev även ett stopp på en godisaffär för att hitta något att stoppa i påsarna. Jag hade velat ha chokladhjärtan, helst inslagna i glansigt grönt papper, men det fanns inte.
Antalet godisaffärer med lite större utbud och presentartiklar är det dåligt med i den här staden. Affären jag hade siktat in mig på hade tydligen stängt igen.
Blev en tur till jobbet för att kopiera lite noter och för att W skulle få testa att sjunga i mikrofon.
Har ganska klart för mig vilka solosånger och vilka psalmer vi ska ha.
När W döptes var ungdomskören, bestående av arton tjejer, med och sjöng vilket var helt underbart. Den här gången ska M:s båda storasystrar sjunga varsin sång.
E har sjungit många gånger offentligt men för W är det första gången om man bortser från en liten snutt på fasters bröllop för ett och ett halvt år sen.
W ville sjunga Mariah Careys "All I want for christmas" men efter att ha pratat om att det är mer en vuxensång och kanske inte riktigt en sång till M som ska döpas så valde hon "Sov du lilla videung". Ett bra val på ett vinterdop tycker jag.
Jag transponerade ner den en ton och sen sjöng hon för full hals.
Hon har lagt sig till med ett litet vibrato på ungefär varannan ton. Förstår inte vart det kommer ifrån men det är ganska gulligt att se henne stå där och sjunga med inlevelse hållandes den ganska stora mikrofonen i handen och "bölja" på.
Väl hemma har jag klippt ut de enkla servettringarna och påscirklarna jag gjorde i publischer i början av veckan.
Tänkte ha vita servetter (alltså inte den röda på bilden). På servettringen finns ett grönt hjärta där det står M:s båda namn och dopdatum.
På cirkeln står detsamma fast skrivet runt med ett litet grönt hjärta som avdelare. Cirkeln gjorde jag två hål i och knöt fast den i cellofanpåsen med sidenbandet.
Att ge en liten gåva till gästerna att ta med hem, dopkonfekt, är en gammal tradition som än idag är vanlig t.ex i Frankrike. I de nästan fyrtio påsarna hamnade det istället för chokladhjärtan två stycken små polkagrisar.
Bild:Privat©
