Har fyllt min helg med att kombinera ett nästan konstant illamående (är det normalt att må sunkigt de sista tre månaderna av graviditeten? måste ringa mvc imorgon) med lite roligt fix i lillebrors rum, jobba, skjutsa W till femårskalas samt diverse tråkiga hemmasysslor inom kategorin tvätt och städ.

En ganska liten ansträngning (tre strykningar) men vilket härligt och snyggt resultat (om jag får säga det själv).
Jag älskar elementfärg!

Före:

Bild:hilajns.blogg.se©

Efter:

Bild:hilajns.blogg.se©

Idag köpte vi, efter mycket tjat och tiggande, äntligen en kickboard med endast TVÅ hjul till W.

I ett och ett halvt år har hon haft sin chockrosa Toys R Us barnskoter med ett hjul fram och två bak.  
Det är absolut inget fel på den men det senaste halvåret har hennes utveckling gått fort framåt. Hon har bl.a börjat vara ute på gatan, ibland flera timmar varje dag, och leka med de barnen som bor här. I stort sett samtliga av dem har en kickboard med två hjul.
 Inte konstigt att även W vill ha en...

Ska dock tilläggas att det kräver en hel del mer balans för att kunna åka på en med två hjul istället för tre.

Bilder:hilajns.blogg.se©

Jag och L hade spanat in en läckert rosa kickboard med W:s favoriter på (Askungen, Snövit och Törnrosa) men efter att ha rådfrågat en av de butiksanställda blev det en vanlig silvergrå istället.
Den hade bättre hjul, tålde mer och de hade haft den i butiken i flera år och inte fått en enda reklamerad. Dessutom var den 170 kronor billigare.
Var dock tvungen att pimpa den lite så på vägen förbi Gallerix slank det ner två ark med klistermärken så nu har W inte bara en kickboard som är lätt att känna igen bland alla andras på gatan utan också lätt den snyggaste *harkel*.

Idag kallas han kort och gott för lillebror.
Ordet lillebror lockar fram många funderingar, ord och meningar.
Som, "det är han som gör att mammas mage är så stor så hon inte kan resa sig efter att ha läst sagan på kvällen", "när det blir höst kommer lillebror och då blir jag storasyster", "lillebror var från början en magnet", och en hel del massa mer. 

Känns konstigt att kalla det lilla livet i magen för något annat än just lillebror. Det har blivit hans namn. En människa som vi pratar dagligen om. 

W har kommit på att favoritnamnet Linnéa inte passar så bra på en kille. Hon tycker att han ska heta Adam.

L och jag pratar lite smått om namn ibland men så vidare mycket tid har vi inte ägnat åt att grubbla över vad han ska heta. Jag har ganska många förslag och han har några. Ett av dessa känner vi båda lite starkare för medan andra är mer eller mindre svaga.
 Får väl fundera vidare...

Kan ju tyckas lite tråkigt och att jag har brist på bloggämnen när jag publicerar ett inlägg om den nya kollektionen med barntapeter från Sandberg tyg och tapet när så många i bloggvärlden redan har uppmärksammat nyheten.
Men jag kan inte låta bli efter att igår stått inne på Colorama och fluktat på tapeterna och tygerna i verkliga livet. 

Den nya kollektionen heter (som ni säkert redan vet) Kaspar och Saga II.
Underbara färger och mönster som blandas med lekfullhet och sagans fantasi. 

Tapet: Claudia Bård: Lisa


Bilder:Sandberg

Tapet: Lilly Tyg: Leon

Bild:Sandberg

Tyget Leon finns i färgsättningarna brun (nedan), rosa och turkos.

Bild:Sandberg

Med risk för djupa suckar och huvudskakningar från L delger jag er följande:
Jag önskar att jag hade ytterligare ett barnrum att inreda för då skulle jag vilja ha den underbara tapeten Lilly som fondvägg...

Allmänt känt är det att jag är expert på att inte komma ihåg människors åldrar och än mindre vilken datum de fyller år.
Lösningen på det heter givetvis en almenacka.
Jag har de senaste tio åren av mitt liv haft en hängandes väl beskådlig i köket och vid varje årsskifte har jag köpt en ny och fört över viktiga datum och annat som jag bör komma ihåg.
För två år sen inträffade något som gjorde att jag inte köpte mig någon ny (antagligen var den som jag hade spanat in slut) och sen dess är det än mer kaos på födelsedagsfronten än tidigare.
Visserligen har jag kvar den gamla någonstans men vart är jag inte riktigt säker på.

Med mindre än en månad kvar tills jag själv blir ännu ett år äldre (fast egentligen blir jag ett år yngre för jag trodde att jag fyllde ett år mer än vad jag gör ända tills för någon vecka sedan) har jag knåpat ihop en liten lista (utan inbördes ordning, förutom kamerna då) på några saker som jag mer än gärna skulle se finnas i mina ägor. Mest för skojs skull men kanske också lite för att hinta för eventuella berörda personer som kikar här...

En CANON EOS 450D

Gärna före lillebrors ankomst...

En vit VÄLKOMMENBRÄDA från Skarp Kalligrafi


Ett vitt GRACILIS FAT från Cult Design (finns t.ex på Noll54)


En SWING VAS (fast gärna alla tre storlekarna) från Vit Design


PRESENTKORT från ISA FORM


KAKFATET BABEL från Koziol (finns t.ex på Mique)


DEKORATIONSBOKSTAV från Perlan Living


Sen vill jag gärna ha mer belysning i trädgården, en ny postlåda, scrapbookingsaker, en lekstuga som jag och W kan ordna underbara tebjudningar i och en hel del massa mer.
Ja, ja, dagdrömmar finns det gott om...
Jag fyller inte ens jämnt detta år!

Om en halvtimme är det äntligen dax för sommarens säsongsstart nummer ett (enligt mig).

Sju nyinspleade avsnitt med kommisarie Barnaby som löser mordgåtor i allt annat än idylliska Midsomer.
Missa inte det på Svt1 klockan 21.00 ikväll!

Inte heller idag behöver jag slå följe med min baktunga följeslagare (vattenkannan) på ett varvs frisk luft runt huset.
Regnet vattnar iallafall hälften av planteringarna vilket är bra (och de återstående vattnade W gladeligen idag).
Sen vore det ju inte fel med rikligt med sol mellan skurarna så växtligheten stimuleras en aning.

Tanken var ju att mina vita Bacopa skulle växa sig såpass stora och frodiga att de skulle svälla ut över blomlådekanterna... och visst är det tanken som räknas...



Bilder:Hilajns.blogg.se©

Måndag och jag är, som oftast, ledig.
Ju längre graviditeten fortlöper märker jag att mina lediga dagar blir tyngre och tyngre för mig och det tar längre och längre tid att komma igång på morgonen under dessa dagar. 
Funderar på om det har med just det att göra att jag är ledig och slappnar av samt att jag gör precis tvärtemot när jag jobbar. Strävar och kör på, gärna med överväxeln påkopplad.
Igår var det minsan inget svårt att komma ur sängen (ja det är klart att jag hellre skulle ha fått ligga kvar om jag fått välja) när klockan ringde tjugo över sju medans idag så värkte det rejält i höften/högerbenet (foglossning), huvudet var tungt och det högra örat gjorde ont förhoppningsvis pga öronpropparna som jag har haft intryckta i hjärnbalken hela natten för att kunna få lite lugn och ro (fast öronvärken har inte släppt än... hoppas bara det inte är öroninflamation igen).
Sen är jag mycket mer sliten efter en vecka tillsammans med bonusbarn och en miljon kompisar i huset.

Nä, till det som rubriken syftar på.
Vid halv elva tiden hade jag samlat så pass mycket energi att jag frågade W om hon ville hjälpa mig att städa i duschen.
Hjälpsam som hon är sa hon ja och så tog vi varsin skursvamp, en flaska vim och plasthandskar med oss upp och satte igång att gnida och gno.
Under tiden som vi slet sjöng vi på Pippis städarsång och tänk det blev riktigt fint (sen finns det ju några små spår kvar under rören men jag är mer än nöjd).
Invigde den nystädade duschen med att duscha oss riktigt måndagsfina och Pippisugna av all sång har vi nu tittat på Pippi på rymmen och ätit leverpastejsmörgås (idag är dagen som W har börjat äta smörgås med kanter på, något som hon tidigare har tyckt smakat illa och fått kvällningar av) och mannagrynsgröt med sylt.

Ska fortsätta med lite måndagssysslor som att vika tvätt, dammsuga i badrummet, torka upp pizzaklet på bord och golv efter några som inte kan torka upp efter sig själva och sen blir det en tur till ica för varsin glass om vi orkar.

Med andra ord, en vanlig måndag på Melon Lane!


Bilder:hilajns.blogg.se

Idag var det midsommarfirande på dagis och självklart måste man ha blommor i håret då!

Hade varken tiden eller blommorna imorse till att binda en hel krans så det fick bli att ta till en reservplan. 
Ut i trädgården, jag och W, roffade åt oss några blommor som jag trodde skulle kunna tänkas fastna i håret. 
Fläta och så på med lite spray.
 
Min söta stora tjej.




Bilder:hilajns.blogg.se©

Dagens middag - Chicken a´la King med ris och grönsallad var inget som föll W speciellt i smaken.
Nä tacka vet hon havregrynsgröt med äppelmos och mjölk.

Bilder:hilajns.blogg.se

Vad säger man om det - jag behöver inte längre ägna så mycket tid till att laga mat och hon är billig i drift.
Perfekt!

För en månad sen var mina föräldrar på besök.
Med sig hade de bla färg och penslar. Detta resulterade i att utsidan på både den inglasade delen och den öppna delen av vår altan fick sig en rejäl uppfräschning. Rena genomköraren då allt först blev grundligt tvättat och sen lika grundligt målat.
Vet man inte om det så tänker man inte på att det är nymålat men för mig är det annorlunda. Jag tycker att det lyser vitt på hela baksidan jag.




Rabatten längs med den inglasade delen gapar fortfarande till större delen tom men det är ju ändå något som är relativt lätt att råda bot på (måste bara invänta nästa lönetillfälle) men jag trivs ändå betydligt mer med den nu sen vi tog bort den fula stora rhodedendron och diverse andra mindre trevliga växter, minskade den på bredden (jämfört med när vi flyttade hit) och jag la naturstenar längs kanterna.
De fula inpregnerade bräderna längs nederkanten på altanen sitter bara provisoriskt på plats i väntan på att en vit plåt ska sättas dit.

När det ändå målades så passade jag på att måla träblomlådan som jag egentligen hade tänkt mig att slänga på tippen. Planterade lavendel, murgröna och någon vit kortvuxen blomma i den och placerade den i hörnan på den öppna delen av altanen. 


En annan grej som jag hade tänkt förkasta var den gamla parkbänken som jag hade ståendes uppe vid stallet där vi bodde förrut. Den är inte helt stabil men den ramlar inte heller omkull ännu.
På med vit färg och på lite håll (tittar man nära ser man hur ofint färgen är målad i det vänstra hörnet vilket beror på att W satte sig där innan den hade torkat) inbjuder den till en kortare vilostund i en annars ganska tom del av trädgården.

Mjölkkannorna har fått byta position sen någon vecka tillbaks.
Nu står den ena vid hörnet på det vitmålade förrådet medan den anda står inne i förrådet och fortfarande väntar på att planteras i.

Bilder:hilajns.blogg.se

Slutar detta inlägg med en liten efterlysning:
Någon som äger en grävmaskin, modell mindre, och som manövrera den och kan tänka sig att gräva bort vår enormt fula och missprydande sk häck (!?!) bestående av ca tio stycken halvdöda/stendöda korallkorneller?
Samtidigt kanske denne barmhärtige någon även kan gräva bort tre risbuskar som är placerade så fel på tomten att tom en icke trädgårdsintresserad undrar hur sjutton de hamnade där.
Alla förslag tages tacksamt emot!
(Om någon tycker att vi ska gräva bort dem sas för hand så vill jag bara upplysa om att denna metod redan är beprövad och nerlagd).

Igår följde W med en kompis hem efter dagis så jag fick hela eftermiddagen och en bra bit in på kvällen för mig själv. Passade på att ta steget fullt ut och köpte de första kläderna till lillebror.
När W låg i magen vandrade jag omkring för mig själv i flera timmar bland samtliga av stadens butiker.  
Tittade på alla plaggen, höll upp dem framför mig, drömde mig bort, funderade på vad som kunde tänkas behövas, spontanhandlade när jag stötte på något oemotståndligt osv.
Det var för ca fem år sedan. Sen dess har jag inte haft någon anledning att handla bland dessa minsta storlekarna och framförallt inte pojkkläder.

Konstaterar att det finns en massa supersöta små kläder även hos de vanliga kedjorna som Lindex, H&M, PoP m.fl och kollar man sen runt på internet så är ju utbudet enormt och oftast totalt oemotståndligt.
För en shoppinggalen person som jag gäller det att hålla huvudet kallt och inte börja storshoppa!
Mitt minne säger mig att man får en hel del plagg av släkt och vänner när väl blir dax och att dessa oftast är i någon storlek större än "startstorleken".
Alltså behöver jag några plagg i storleken 56.

Att handla pojkkläder var något nytt. Även om det som sagt fanns en hel del fint så fanns det alltid ännu mer till flickor vart jag än kollade. Om jag ska generalisera så verkar det som att pojkars kläder ska bestå av dova och jordnära färger, möjligtvis med en och annan blå rand på medan flickor kan ha en massa klara färger på sina kläder. 

Hade inte ork att spana omkring och reflektera alltför länge utan mitt val hamande på några bodysar, byxor, strumpor, hakklappar och en mössa från Lindex söta serie Hello Baby och en julgran som den manliga expediten på H&M kallade det. Julgranen var ett sådant där paketgrej som bestod av en tröja, ett par byxor, en pyjamas, en body, en mössa och en hakklapp. Neutrala till färgen men med en söt uggla på (som W storgillade).

Så nu har lillebror något att ha på sig när vi åker hem från bb...
Ska sortera bland alla kassar med kläder från W:s första år också och plocka ur det som kan tänkas passa till en liten pojke.








Bilder:hilajns.blogg.se©

Tiden går fort, den flyger iväg, och jag får lust att stoppa den men dagarna bara rullar på i ett rasande tempo och blir till år och floskeln "vart tog tiden vägen" drabbar mig som ett bombnedslag då och då.
Som imorse när det var dax att åka till dagis. 
Fortfarande är det oftast jag som bestämmer (i visst samråd med W herself) vad hon ska ha på sig, hjälper till att klä på henne och stylar till håret (när det gäller val av frisyr har hon ganska mycket egen vilja, flätor en period, hästsvans en period osv).
Imorse valde hon själv sitt Kittyhårband och sina nya brunblommiga skor. Jag valde Mollyblusen och jeansen.
När hon satt i hallen och väntade på att L och jag skulle bli färdiga kunde jag inte låta bli att ta fram kameran och ta några kort.
Jag har svårt att ta till mig och förstå att min lilla flicka inte längre är en bebis utan har blivit en stor tjej.

För att göra det än tydligare för mig sprang hon iväg längs gatan när vi kom hem från dagis. En stund senare ringde det på dörren. I regnet stod W tillsammans med kompisen L.
De skulle leka tills maten var färdig.
När jag grejjar i köket kikar jag in på hennes rum. Där sitter de på golvet, W försöker förklara hur man spelar fiskdamm och han pratar samtidigt om något helt i annat i hennes mikrofon.
Kanske inte så samspelta men de leker och har kul!

När äldsta bonusbarnet flyttade ut i det rum som har kallats "hångelrummet" här hemma drog det med sig, förutom några blocketannonser och besök till tippen, även frågan vad vi gör med det STORA skåpet.
Det stora skåpet kommer urspungligen från L:s mor och far men har tillhört oss sen 2001 då vi flyttade till vårt förra hus. 

På den tiden var skåpet dalablått till färgen och innehöll mestadels sänglinnen och dukar. 
Visst tyckte jag om skåpet redan då men samtidigt så är det såpass stort och vi hade inget bra ställe att ställa det på där det kom till sin rätt så platsen blev en ganska undangömd plats.  
Sen lever skåpet sitt eget liv litegrann. Det knarrar och knakar i det och med en stor portion fantasi kan man ställa sig framför det, blunda och glänta på dörren till den vita häxans värld i landet Narnia (inte något jag har berättat för W om).

När vi flyttade till vårt nuvarande hus fanns det ingen plats för det samt att jag var ganska trött på det så när L ville plocka bort dörrarna, måla det vinrött och ha det ute i hångelrummet som musik och mediamöbel sa jag inte nej.

När E flyttade ut i rummet för ca tre veckor sedan dök återigen frågan upp om vart vi gör av skåpet.
L ville behålla det vinrött och släpa upp det på andra våningen och placera det i allrummet för att förvara noter m.m. i det (sådant som står i bokhyllan där uppe nu). 
Allrummet på ovanvåningen är ett av de rum (och tvättstuga och kök och klädkammare) som vi pga tid, ork och ekonomi inte har renoverat (förrutom att måla tapeterna vita). Möblerna där är ett hopkok som jag skarpt ogillar och inte skulle tyckt precis mer om av att klämma in ett stort skåp längs ena väggen. 

Det fanns dock två grejer som vi saknade rejält i huset enligt mig. Nämligen förvaringsskåp i köket och ett vitrinskåp.
Tanken var född (jag flyttar vinglas m.m. till skåpet och frigör plats i köksskåpen) och jag högg in med sandpapper på skåpet.
Efter två lååååånga strykningar med härlig vit färg skruvade pappa tillbaks beslagen när de var på besök för någon vecka sedan och sen släpade vi in skåpet i matrummet. Ut åkte furuskänken och skåpet fick ta plats på den enda fungerande väggen för det.
Visst är det så att om jag ska vara riktigt ärlig så tycker jag fortfarande att det STORA skåpet behöver mer utrymme men det fungerar ändå någorlunda bra på det nya stället. 
När det kommer till förvaring är jag däremot supernöjd. Det slukar vinglas, glöggmuggar, vaser ja t.o.m. hela serviser och ingenting blir dammigt eller måste stås till allmän beskådning för dörrarna döljer allt.

Sen tycker jag mycket mer om det som vitt än vinrött, även om det skulle behövas ytterligare en strykning med penseln om jag ska vara ärlig... 








Bilder:hilajns.blogg.se©

Har planer på att försöka ihop några timmar egentid till helgen att ägna åt scrapping.
Det var enormt längesen jag pysslade någonting nu och det var typ lika längesen som jag gjorde något (som inte har med jobb att göra) utan att ha med mig W. 

Om det ska scrappas så behöver jag framkalla lite nya bilder så därför har jag nu suttit och kikat igenom några av mapparna på datorn. Det finns ju en del att välja på när det gäller kategorin W...

Dessa t.ex som jag fotade i söndags (kvalitén blir inte bra när jag laddar upp dem på blogg.se) föreställande en kalassugen W tillsammans med sin docka lilla W.






BIlder:hilajns.blogg.se©

Eller de här från i lördags när W är ute och drar lilla W i dockvagnen. 
Att spatsera längs gatan med dockvagnen är något som W gärna har ägnat sig åt den senaste tiden.
Men när man går ut och går sådär på egen hand måste man alltid ha med sig mobiltelefonen ifall man måste ringa någon.
På den översta bilden pratar hon med en som heter Tomas som tydligen är pappa till lilla W. Sjäv är hon mamman.
Tomas bor inte med oss utan i en lägenhet men han kommer ofta och hälsar på och i framtiden ska han också bo hos oss har jag fått veta.
Härligt med fantasi men ibland kan man ju inte låta bli att undra vart hon får allt ifrån...




Bilder:hilajns.blogg.se©

Har tillbringat dagen med att jobba.
Det är inte många av mina måndagar som ägnas åt jobb eftersom jag oftast har jobbat under helgen men den här måndagen var jag så illa tvungen.
Lyckligtvis så var jobbet förlagt till en naturskön plats, Karlstad golfklubb, och förrutom vacker natur och fridfulla människor som ägnade sig åt sin hobby (jag såg inte en enda golfklubba komma flygandes genom luften) bjöds det på god under dagen.

Lagom till när det var dax att avsluta dagen med att njuta av en pajbuffé var jag tvungen att åka.
W skulle ha avslutning på ridskolan med start 17.45. Med matlåda från kocken i bilen susade jag därifrån och för att komma fram samtidigt till ridskolan som L och W.

W fick sitt tredje ridmärke som var bronshästen (hon började att rida när hon var två och ett halvt år), diplom och sen var det dax för den sista ridlektionen för den här terminen.
Barnen blev uppdelade i två grupper på varsin sida av paddocken. I paddocken var det uppgjort två banor som innehöll slalom moment, en ganska lång travsträcka över bom samt ytterligare ett styrmoment där de skulle rida runt en stor kon. Banan skulle utföras åt båda hållen.
Efter tre gånger sa W att hon inte orkade mer.
Jag försökte peppa på henne och hon vill så gärna och blir så glad när det går bra samtidigt som hon är trött efter en dag på dagis (hennes egna ord), klockan är ganska mycket, det är varmt och favorithästen Prinsen behöver ganska mycket påmaningar för att gå framåt.
Hon lyckades få fram energi så att det räckte åt det sista varvet på hinderbanan och att leda Prinsen tillbaks till stallet.
Efter pussar och kramar till ögonstenen Prinsen och sommarlovskramar till Rebecka som slutar som ridlärare för ridlekis åkte vi och köpte varsin välförtjänt glass.


              Bild:hilajns.blogg.se©

Några bilder på den nya hyllan på altanen.
Tanken bakom låter som sisåhär. Praktisk med en hylla där man kan förvara servetter, salt, peppar och annat smått och gott som man alltid kommer på att det saknas precis när samtliga satt sig ner vid bordet och ska börja äta.
Att man sen kan ha ljus och blommor på samma hylla ser jag bara som en enorm bonus:)






Bilder:hilajns.blogg.se©

Om några timmar kommer det hit tjugo personer på kalas. De två stora barnen har fyllt/fyller nämligen 17 respektive 15 år.
Före det ska W iväg på fyraårskalas och jag ska ha hunnnit med ungefär en miljon smågrejer.

Önskar er en trevlig söndag!

Provade på att baka ett nytt recept inför morgondagens kalas.
Det som lockade mig var att ordet "lättbakat" fanns med överst på sidan där receptet stod och att det innehöll socker och kanel.
Jag är ju storförtjust i kanelbullar med en massa pärlsocker på men orken att ställa mig och göra dessa läckerheter i den här värmen med mina svullna gravidfötter har ännu inte infunnit sig. 
I väntan på svalkande vind och bullbak får jag smaska på kanelgrottor istället.


Bild©tillhör hilajns.blogg.se

Deg:
7½ dl vetemjöl
3 msk socker
225 gr smör
50 gr jäst
3 dl mjölk

Fyllning:
50 gr mjukt smör
3/4 dl socker
1 msk kanel
ägg till pensling
pärlsocker

Blanda mjöl, socker och kallt smör i klickar och hacka samman till en grynig massa. Smula ner jästen i en skål, lös upp den med kall mjölk och häll ner i mjölblandningen.
Arbeta till en deg (jag fick tillsätta ytterligare mjöl då degen var väldigt kladdig).
Klicka degen i formar.

Rör samman smör, socker och kanle. Gör ett hål med mjölad tumme i varje bulle och klicka i kanelfyllningen. Låt jäsa till dubbel storlek, detta tar ca 60 minuter.
Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Grädda i 225 grader ca 10 minuter eller tills bullarna fått fin färg och är genomgräddade.

Recpet från Året Runt, 2002

Ibland händer det någonting utöver det sk vanliga.
Som igår när jag befann mig utanför dörren till E:s rum (fd förråd så det är alltså inne på den inglasade delen av altanen).
Jag plockade upp ett kollegieblock från marken och skulle lägga in det på rummet när ögonen fastnar på en stor brun groda några centimeter från min hand (eller är det en padda? vad är det för skillnad egentligen?).
Den sitter alldeles stilla så i några sekunder får jag för mig att det är en trädgårdsdekoration som någon ställt dit.
Ropar på W och då bestämmer sig grodan för att röra något på sig.

W blir salig av lycka över vår lilla oväntade gäst. Hon går från att knappt våga klappa den till att bära den helt själv.
Helt övertygad om att det är en prins bestämmer vi att den heter Melon.
Efter ett tag bär vi ut MelonPrinsen till hörngränsen på tomten. W står och kollar på honom och jublar när han väljer att hoppa tillbaks in på gräsmattan för att sen krypa under förrådet.

Nu på morgonen frågade hon om jag trodde att Melon satt kvar där under förrådet.
Det tog ett tag innan jag kom på vem "Melon" var...


MelonPrinsen







Bilder©hilajns.blogg.se

I det lilla rummet på ovanvåningen fylls det så sakteliga på med saker passande för ett litet barn.
Spjälsängen som W snusade i de första åren av sitt liv står nu på plats.
Vid ett av alla mina Ikeabesök köpte jag ett grönt bäddset (Flodhäst) och en härligt grön Mammutpall.
Trodde att min förtjusning över den gröna färgen var något övergående, men icke. Snarare något bestående!

Bilderna tillhör: hilajns.blogg.se©

Häromveckan var jag och W hemma hos hennes kompis och lekte.
Kompis V hade alldeles i dagarna fått ett eget skrivbord.
Sen dess har jag gått och småfunderat samtidigt som jag spanat in W när hon sitter vid sitt lilla fyrkantiga bord från Ikea inplastat med Karin Mannerståhls vaxduk. 
Med målarboken framför sig får knappt pennorna plats på det lilla bordet...
Så kan ju en tjej som är fyra och ett halvt som älskar att måla, skriva och pyssla (en blivande scrappare) inte ha det beslutade jag mig slutligen för.

Kollade runt på Ikea efter ett skrivbord och hittade ett som höll de kriterier jag hade bestämt mig för. Inte för stort (W har det dummaste rummet när det kommer till möblering, en hel vägg går bort då den är täckt med fönster ut mot altanen), vitt till färgen och inte för dyrt. Alltså ett Robin.
Skrivbordet Robin fungerar även som databord. Om ni kikar närmre så syns skenorna där utdragsdelen till tangentbordet ska sitta under själva skrivbordsskivan.
Till Robin kan man även köpa en extra lådhurts om man så önskar.




Tavlan från Isa har fått byta position i rummet.


På skrivbordet står det två tidsskriftssamlare från Ikea. I den ena finns W:s Bamsetidningar i och den andra förvaras nymålade konstverk.
Två lådor från Miques, numera utgångna prinsesserie, innehåller tuschpennor, kritor, saxar m.m.
Skrivbordsunderlägget är Karin Mannerståhls Tiny Busungar.


Skrivbordslampa på fot från Ikea. De små tavlorna föreställer W:s hand och fot i tidig ålder.


Prinsesskåp innehållande mestadels tråkiga saker som solkräm, cortison och mjukgörande salva. En kul grej finns det dock i det. Det chockrosa glitternagellacket från Hello Kitty förvaras där.
Prinsesskrokar till för "nästa-dags-kläder". Alltsammans från Mique.


Häromdagen var jag inne på Kök & Rum där de säljer Bruka designs underbara små (och stora) postlådor. De hade då fått in den rosa med vit text och jag kunde inte motstå den. Så underbart söt där den hänger full med teckningar och en och annan kalasinbjudan.

Bilder:©Hilajns.blogg.se